toppmurkla.blogg.se

Dagen idag har varit jobbig. Inte ens solen har lyckats få mig att le.

Doktor Anders ringde strax innan lunch. Jag är på Biltema. 
Mina värden är fortfarande för höga.
-Ja, vi kan väl konstatera att din kropp inte reagerar som förväntat, säger han.
Nä, men det gör den ju aldrig...

Han hade pratat med en kollega också. Om mitt blodsocker, att det sjunker.
Kollegan hade blivit eld och lågor - det här måste vi forska i...!!!
Eeh...nej. Även om jag förstår nyttan med det och gärna hade velat så orkar jag
inte med det just nu.
(Det hade blivit provtagningar flera gånger varje dag & noggranna anteckningar).

Tack och lov förstod Anders det.
Han hade redan sagt till kollegan att det inte var läge att utsätta mig för något mer.
I vilket fall.
Nu ska dosen minskas ytterligare.
- Det känns väl bra, undrade Anders?

Jag går ut i bilen och gråter.
Det är inte alls bra. Medicinen fungerar ju inte.
Alla dessa veckor av illamående, yrsel och trötthet:
- Kommer dom vara förgäves?