Så var det bara...slut...
I en månad har jag förberett.
Pyntat, handlat, slagit in paket.
Bakat, lagat mat och julgodis.
Så kom julafton.
Dom få, enkla planer jag hade för dagen
blev inte av.
Jag var ensam, uttråkad och ledsen.
Noll julkänsla.
När kvällen gick mot natt kände jag bara tomhet.
Den där känslan man kan få när man verkligen sett
fram emot något. En fest till exempel.
Man längtar, väljer kläder, fixar med smink och hår...
Och så blir kvällen/festen inte alls vad man hoppats på.
Nu tittar jag på allt glitter och alla ljus.
Tänker att det snart ska plockas ner.
Utan att det fick komma till sin rätt på den stora dag det var tänkt.
Och julmat lär vi få äta till frukost, lunch och middag fram till nyår.
Pyntat, handlat, slagit in paket.
Bakat, lagat mat och julgodis.
Så kom julafton.
Dom få, enkla planer jag hade för dagen
blev inte av.
Jag var ensam, uttråkad och ledsen.
Noll julkänsla.
När kvällen gick mot natt kände jag bara tomhet.
Den där känslan man kan få när man verkligen sett
fram emot något. En fest till exempel.
Man längtar, väljer kläder, fixar med smink och hår...
Och så blir kvällen/festen inte alls vad man hoppats på.
Nu tittar jag på allt glitter och alla ljus.
Tänker att det snart ska plockas ner.
Utan att det fick komma till sin rätt på den stora dag det var tänkt.
Och julmat lär vi få äta till frukost, lunch och middag fram till nyår.
Kommentarer
Trackback