Förolämpad mamma!
Lova fick ett stort pussel i julklapp. Ett sånt där knopp-pussel i form av en bondgård.
Hon kan inte få dit bitarna rätt ännu, men tycker det kul att plocka loss dom och hon vet vilka djuren är samt hur dom låter.
Nu tar hon grisen och gör ett hostande, harklande ljud. Ja, att "grymta" är ju inte så lätt när man bara är 16 månader... Sen tar hon katten. Håller upp den och säger bestämt "ka", följt av ett "aoouu". Katten säjer mjau, självklart!
Den svartvita kon blir nästa bit. Muuu säger Lova.
Sedan tar hon upp fågelskrämman från bondens åker.
Hon tittar fundersamt på den. Länge.
Sen skiner hon upp och säger....mamma!
Ja, du. Tack för den, liksom! ;-)
(Trodde det skulle dröja till tonåren innan jag blev kallad för fågelskrämma av dottern...)