toppmurkla.blogg.se

Tung, tung, tung.
Tung och trött.

Två veckor har jag bestämt mig för att ge det, litiumet.
Sen slutar jag om jag inte mår bättre.
Hellre ett liv som det jag hade innan än det här!

Såhär kan jag inte leva. Lever inte.
Utan medicinen riskerar jag visserligen att
någon gång må så dåligt att jag väljer att dö.
Men då har jag i alla fall levt fram tills dess.

Nu ska vi snart hem till Ola & Anna på middag.
Orkar egentligen inte. Men jag ska.
Ser för jävlig ut.
Sliten. Trasig.
Tack och lov att det finns smink...