toppmurkla.blogg.se

Ja, jag tyckte ju att Ann Heberlein´s bok
"Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva" förtjänade
ett eget inlägg...

Det är en fantastisk bok. 
Ändå tog det mig ett tag att läsa de drygt 200 sidorna.
Det var så jobbigt. Så tungt innehåll.

Jag läste, kände igen mig och grät.
Tog en paus.
Ibland bara några minuter för att torka tårarna.
Ibland en dag eller två, för att smälta det jag läst.

  

Lite extra känsla fick jag nog för att handlingen utspelar
sig här i min närhet. I Lund, Malmö och Burlöv.
(Men det finns även med resor till bl a Stockholm och Visby)

Fast till största del var det såklart känslorna som fångade mig.
Känslor nedskrivna till hela kapitel.
Meningar med så mycket betydelse.
Och så alla dessa ord.
Ord som kunde ha varit mina egna.

Köp den, läs den, förstå mig!

(Mer om boken vid tillfälle. Nu är det sovdags)