toppmurkla.blogg.se

...är kärleken till Lova!!!

Denna lilla pyttemänniska med sitt lockiga hår och
stora bruna ögon, hon är det underbaraste i världen!

Idag när hon kom hem efter helgen på Österlen springer
hon in till mig. Kramas, pussas och stryker mig över kinden
och över håret.
Samtidigt säger hon: "Saknat mamma, mamma gosig, mamma
mysig, Loa kommit mamma nu, mamma älkling"

Och jag älskar, älskar, älskar henne!!!
Över allt annat. Mer än vad jag trodde man kunde älska någon.
Starkare än någon annan kärlek är den till sitt barn.

Varenda liten del av min kropp och själ älskar henne så det känns
som jag ska gå sönder!

Att förlora någon man älskar kan göra så fruktansvärt ont.
Oavsett hur, varför eller till vem man förlorar personen i fråga. 
Men på något sätt vet jag att jag skulle ta mig igenom det...

Med Lova kan jag inte se det. 
Jag kan inte se ett liv utan henne. 
Jag skulle dö. 

Och jag är så tacksam för att jag fick henne. 
Hon ger livet perspektiv. 
Hon får mig att förstå vad som är viktigt, vad som betyder nåt. 
Egentligen. 

Hur dåligt jag än mår.
Hur mycket jag än sluter mig i mig själv, så når hon mig.
Och jag kan leva hela livet fången i allt detta trassel av ångest, 
bara hon ser på mig ibland och ler. 
Bara jag vet att hon är lycklig. 

Det är värt alla timmar av terapi, alla mediciner och alla biverkningar. 
Kan jag må bättre så ska jag göra det. För henne. 
Hon är den främsta och bästa anledningen man kan ha!

Och jag är så glad att jag valde världens bästa pappa till henne. 
Som finns där. Alltid. 
Som tar hand om henne och som räcker till de dagar då jag inte gör det.

David, jag älskar dig för att du står ut. 
För att du är den snällaste jag vet. 
För att du är så trygg och stark och ger mig det stöd jag behöver. 
För att du älskar mig och jag aldrig behöver tvivla på det. 
För att du är du.

Jag vet att jag fortfarande tvivlar ibland, trots allt.
Trots allt har ju tidigare relationer till andra visat sig vara
allt annat än bra...
Men innerst inne vet jag att du aldrig skulle göra mig illa. 
Inte på något sätt.

Jag måste nog bara försöka inse att jag är värd att må bra. 
Att jag faktiskt förtjänar någon som behandlar mig väl. 


 
Jag älskar er min lilla familj. Ni är BÄST!!!