Fullbokat schema
Usch, vilken dag. Eller kanske inte usch.
Ganska mysig egentligen. Men stressig.
Varit hos pappa nu under förmiddagen.
Lova hjälpte honom rensa i trädgården :-)
Nu har vi precis ätit lunch och det är dags att
sova middag för smulan (jag ska ta en dusch).
I eftermiddag ska vi träffa Malin + barn och fika.
Längtar efter att få se lilla Jolina igen!!
(Ska såklart bli mysigt att träffa allihopa, men särskilt
kul att se minstingen - som är hela 1 månad nu)!
Sen kommer Emma över hit i kväll på middag :-D
Det ska också bli jättetrevligt. Alldeles för länge sedan vi
sågs bara hon och jag!
På dejt i gröna gymnastikskor ;-)
Det här platsar nog inte där. Men nästan. Kanske i en utkant nånstans..
När vi åkte från Lund i söndags var det lite stressigt...
Jag bad David om hjälp och sa till honom att packa ner mina stövlar.
(Älskar dom - svarta stövlar med snörning och lagom hög klack).
Det var bara det att när jag idag skulle gå ut med Lova en runda och
öppnade påsen så var det mina gummistövlar han hade lagt ner!
Visste inte riktigt om jag skulle skratta eller gråta.
I vilket fall fick jag ta mina gröna gymnastikskor istället. Och blåa jeans.
Ingen jacka hade jag fått med mig heller i brådskan, utan fick låna en alldeles
för stor, turkos jacka av mamma....
Såklart att vi möter M (och hans flickvän). Självklart!
Det hela kändes nog jobbigt ändå. Utan mina fina kläder.
Blev bara lite stelt småprat. (Tror/hoppas inte hon vet vem jag är).
Men trots den jobbiga stämningen såg jag att M hade svårt att låta bli att le.
OM jag kommer få höra det här sen...
Och nån timme senare fick jag ett sms:
Du är alltid gullig. Men välj gärna något annat på lördag. Kram M
Nästan sugen på att välja dagens kläder på lördag bara därför *s*
Men klart att jag inte tänker träffa mitt supersnygga ex i gröna gymnastikskor.
Inte en gång till... ;-)
Drogad? Jag??
Och det första hon säger när hon ser mig är:
- Har du slutat med medicinen nu?
- Nja, säger jag. Nästan. Liten dos kvar.
- Bra. Nu ser du inte så drogad ut länge, svarar hon på det.
Drogad?? Trött möjligen, men drogad?
Men mamma håller fast vid det.
Hon har minsann jobbat på psykakuten och vet.
Jaja, jag såg väl drogad ut då.
Men nu mår jag bra :-)
Kärlek kanske?
Jag har aldrig varit särskilt bra på det där med känslor.
Men jag tror att jag gör framsteg nu.
Jag har börjat känna. På riktigt.
Nu är jag hemma i Göteborg. Det är så skönt!
Här kopplar jag av på ett helt annat sätt.
Idag har jag varit ute och gått med Lova i vagnen.
Där under solen insåg jag något stort....
- Jag älskar honom. Verkligen älskar.
Från min sida sett så finns det potential till livslång kärlek.
Och det är något jag aldrig har upplevt förut.
Visst har det funnits kärlek. Killar jag tänkt att jag alltid vill vara med...
Men inte såhär realistiskt. Inte såhär genomtänkt.
Vem vet. En vacker dag kanske jag till och med är redo att gifta mig ;-)
I do
Jag hade fått den stora äran att göra tryfflar till kaffet.
Ingen stor grej kan tyckas, men usch vilken ångest jag haft!
Tillslut blev det en mörk tryffel med hallon och en vit med citrus :-)
Under själva vigselakten (när folk snyftar som mest) viskar jag till David;
- Det är nu jag skulle springa härifrån om det var vårt bröllop...
Vilken romantiker jag är va? ;-)
Festen blir i alla fall jättelyckad. Jag har så kul!
Så roligt har jag inte haft sen Malins brudhippa i höstas.
Kanske beror det på att glasen fylls på så fort de bara är halvfulla...
Men det är något annat också.
Något mellan mig och David.
Sättet han ser på mig. Känslan mellan oss när v i dansar.
Hur vi pratar med varann. Och hur jag spontant kysser honom.
Så bra har det inte känts på många månader.
Nu lever jag på den känslan :-D
(ett tag i alla fall)
Underbara, söta Nina!
Första gångerna tyckte jag att hon var lite "mesig".
Men det har tagit sig.
Idag ville jag nästan skrika åt henne alternativt gråta
för att hon pressade mig så.
När jag gick därifrån hade jag orden/bilden av våldtäkt
och misshandel inpräntat.
Sen träffade jag Nina och åt lunch.
Plötsligt kändes livet lättare.
Underbara, underbara Nina.
Hon är en av dom snällaste människor jag vet.
Och hon bara är sig själv. Helt och hållet.
Underbar!
Cash
Ånej, här ska vi inte gräva ner oss i ångest.
Det ser Lova till. Sedan 01 har hon varit vaken.
Kanske kommer känslan av trötthet och ledsamhet
krypandes tillbaka under dagen..?
Ingen aning. Har nog aldrig lyckats "lura" mörkret förut.
Är det ett framsteg?
Idag faller musikvalet på Johnny Cash.
Känns helt rätt.
Shit, vad det åskade i natt förresten.
Mesig som jag är så är jag rädd för åskan.
David var nöjd- för det betydde att jag låg i hans famn.
(och Lova i min).
- Dvs ingen av oss sov :-s
Så trött, så trött, så trött
Det gör så ont att ligga på den att jag bara vill skrika.
Men om den nu kan ge något resultat i form av minskad
ångest och annat skit, så är det värt att stå ut med.
Smärta skrämmer mig ändå inte.
Inte fysiskt smärta i alla fall.
Nu är jag trött. Haft två intensiva dagar.
Mått bra. För bra.
Vet vad som väntar. Och jag vill inte dit.
Det skrämmer mig. Mer än något annat.
Är det den här gången mitt liv tar slut?
I så fall vill jag att du ska veta att jag älskar dig.
Perfekt och oförstörbar
i en kamp mot alla spöken i ditt förflutna.
En kamp jag bara kan förlora.
Med hundratals spikar i ryggen...
Lyssnar på Kent. Socker.
Funderar.
En av dom första gångerna jag hade hälsat på Robban
stod jag i underkläderna och borstade tänderna när
David kom in i badrummet.
Han ställde sig bakom mig och drog med fingrarna
lätt över rivmärkena på min rygg.
- Om ni ska ligga med varann kan ni väl i alla fall
sköta det snyggt & diskret, sa han.
Bara det. Sen gick han igen.
Ingen av oss har nämnt det sedan dess.
Varför stannar du hos mig??
Varför??
Du borde vara den som vill bort...
Men det är jag som längtar efter något annat.
Ska sluta tänka. Bara vara. Bara leva.
Tills jag dör.
Mitt snälla jag ;-)
Mellan dagarna fyllda av ångest och de dagar när
jag är så arg att ingen vågar närma sig...
Idag är en sådan snäll dag.
Så nu ska jag gottgöra David för att han står ut
med mig alla andra dagar.
Har fixat till mig lite extra :-)
Lagar köttfärslimpa med mozzarella.
Och rabarberpaj med vaniljvisp.
= Myskväll ♥
Fågelsång
Det börjar ljusna ute.
Men här inne är det bara mörkt.
Ensam, ensam, ensam.
Den bortglömde schlagern som blev pokerkvällens fall...
Men jag hade glömt att det var Eurovision....
Helt plötsligt var det massa folk som ville komma hit,
men långt ifrån alla som ville spela poker.
Och en jäkla massa ungar skulle med också.
Nej, nej, nej!
Jag ändrade om lite i planerna.
Vi bjöd in några få vänner på middag istället.
Och bestämde oss för en barnförbjuden pokerkväll längre fram.
Jag och Ola testade spriten som stod och samlade damm
i vårt köksskåp. Trevligt :-)
Vi har alltid så sjukt kul ihop. Pratar om allt och ingenting.
David blev faktiskt lite sur - sa nåt om att vi beter oss som
att ingen annan existerar när vi umgås...
Nu är jag trött. Och lite full. Läggdags!
Förresten så ringde Angela idag.
Min självvalda syster ♥
Som alltid fick hon mig att skratta.
Grunkburgare - det var tidet det ;-)
TANKAR I NATTEN
Ensamma i natten.
Det är någonting som stör.
Jag kan inte sova.
Kanske kan man kalla det ångest.
Av något slag.
Inte sådär att jag känner mig fångad
i mig själv.
Inte sådär att jag måste skära,
blöda, lida för att må bättre.
Men ändå. På något sätt ångest.
I Göteborg finns en lägenhet.
Kanske är den min?
Jag har lämnat tillbaka ringen.
På 1 -årsdagen av förlovningen.
Det kändes. Det gjorde så jävla ont.
Men det var rätt sak att göra.
Vill inte lova evig trohet.
Kan inte lova evig kärlek.
Så ser sanningen ut.
Ger inga löften jag inte kan hålla.
Längtar hem.
Längtar bort.
Och jag saknar dig ♥
Lucky me!
Hur ska jag klara mig utan henne?!
Hon är nog den vän som jag delar mest med. Flest områden.
Hon vet verkligen ALLT. Och hon dömer aldrig.
- För hon är precis likadan själv ;-)
Men nu finns det i alla fall ett litet + med flytten :-D
Jag får följa med!
Hon har avtalat med sin nya arbetsgivare i London att hon ska få
börja med en veckas semester/komma i ordningfas.
Till sin hjälp får hon ta med en vän som får fritt boende och 400 pund
som tack för hjälpen :-o
Klart jag ska med!!!
Ska bara fixa nån som kan ta hand om Lova, men mamma kommer
antagligen betala för att få passa henne, så det blir nog inga problem.
London- here we come (again) :-p
Körsbärsträden och döden
Jag har hittat låten som ska spelas på min begravning.
Den säger precis allt jag vill säga till dom jag älskar.
Och den är så underbar, så vacker, så genuin.
Lyssnade om och om och om igen.
Och grät. Massor.
Mest för att jag är rädd.
Rädd för vad jag kan göra nästa gång jag mår riktigt dåligt.
För att jag inte ska få se körsbärsträden blomma nästa vår.
För att jag inte ska få se Lova växa upp.
För att jag ska lämna och därmed skada dom jag älskar mest av allt.
Tittade på Greys nyss. Vi spelar in det varje vecka.
Och ligger konstant några avsnitt efter... :-s
I alla fall, slutorden för avsnittet idag var;
"Varje människa som vi tycker om...
...Hon är en till vi kommer att förlora i framtiden".
Jag som trodde att mina tårar var slut för idag.
Det var dom tydligen inte.
Precis så resonerade jag efter det att både Andrea och Edvin dött.
Och efter branden.
Jag stängde ute alla. Jag ville inte känna något för någon.
Varför utsätta sig för den risken?
All den smärta som följer med att förlora någon man älskar...
Det tog mig många år att sluta resonera så.
Fortfarande gör jag det ibland. I tron att jag skyddar mig själv.
Som tur är har jag så smarta vänner som inte låter mig komma
undan när jag får för mig att bryta med dom ♥
Lögnaktiga (älskade) unge
Först låg jag bara och funderade. Vred och vände mig.
Sen började Lova skrika efter välling. Klockan 04. NEJ.
Hon skrek till kl 05:30. Sen gav vi efter. Hoppades få sova efter det.
Men då fortsatte hon prata och gnälla. Sa att hon hade ont i örat.
Suck!
Bara att gå upp och köra till barnakuten. Väntan.
Blev skickade till öronspecialist. Mer väntan.
När vi äntligen fick träffa läkare konstaterade han att det var
absolut inget fel alls på Lovas öron...
Suck!
(Men skönt såklart ändå att det inte var något).
Så nu är Lova på dagis.
Och jag har varit vaken i närmare 28 timmar i sträck.
Tänker sova. NU.
God natt! (eller nåt)
Glömde ju...
Visste inte det själv förrän D kom hem med presenter :-D
Lova hade också namnsdag...oops.
Hon ska få något imorgon.
Och mamma...konstigt att jag inte hört av henne.
Ska köpa nåt fint till henne tills vi åker upp ♥
Och vi heter såklart alla tre Linneá :-)
Mysiga massa planer :-p
Åh, vad jag är trött. Men glad :-)
Och lite stressad. Fast på ett bra sätt.
Hoppas verkligen A kommer ner i nästa vecka!
Syster gör det iaf. Bekräftade i kväll att hon bokat biljett :-D
Sen vankas det bröllop snart och jag har lovat att göra tryfflar :-o
Så till helgen ska jag testlaga här hemma tänkte jag.
Planen är lyckas välja ut de två godaste av Baileys, päron,
apelsin, hallon, mint och lavendel.
Ska bjuda in lite vänner på provning!
I helgen blir det poker också.
Har övertalat Ola och Andy att komma hit.
Stjäl Davids kompisar... ;-)
Imorgon ska jag fika och gå på bio med Nina.
Mys, mys, mys!!!
(Fick presentkort på sf av mamma för snart två år sedan
och dom går ut när som...
Så då kan jag lika gärna bjuda med Nina och använda
i alla fall en del av pengarna på kortet).
Vi brukar ha tur - remember?! ;-)
en sängplats att erbjuda några dagar i nästa vecka?
JA, JA, JA !!!! Klart vi har !!!
David verkade bli nästan lika glad som mig...
- Men du förstår väl att det innebär att du får passa Lova
när vi ska ut på stan, frågade jag?
- Jodå, det förstår jag, svarade han.
Men det gör jag gärna bara du fortsätter se sådär lycklig ut.
Min snällis ♥
