Mister du en, står dig tusen åter.
Dom som innehåller kodein. Det blir som morfin i kroppen.
Och det är skönt. Gör mig lite lullig och avslappnad.
Behöver det ibland.
För att jag blir så trött på att vara duktig.
På att vara stark och glad och se framåt.
Ibland när jag stannar upp för en stund och tänker efter,
så blir jag osäker på vem jag är, vad jag vill och vart jag ska.
Och det skrämmer mig lite.
Kan inte sätta ord på känslan.
När livet bara rusar förbi och man följer med utan att tänka så mycket.
Sen kliver man av någonstans och ser sig om.
Inser att man inte har den blekaste aning om var man befinner sig.
Och hoppar på tåget igen...
Jag är rastlös. Jag är otålig. Och jag är aldrig nöjd.
En sökare. Utan klart mål, men med tusen drömmar.
SOMMAR =)
Jag har älskat varje sekund den har värmt mig
och varit lycklig i varenda liten kvark (ja, jag är en naturnörd :-p)
Men idag blev det för mycket. För varmt!!!
Kall dusch och två steg senare hade jag behövt en ny.
Allt är klibbigt och klistrigt.
Ska försöka sova nu. Och drömma om dom utlovade,
lite svalare dagarna som ska komma i veckan..
Klagar inte.Inte missnöjd med sommarvärmen.
Jag vill absolut ha kvar både sommaren och solen!
Men jag vill ha en liten paus på en dag eller så för
att hinna hämta andan och svalna lite ;-)
Arbetsrehabiliteringen
Är på världens underbaraste redaktion,
med så fina, härliga människor.
Har faktiskt svårt att slita mig när det är dags att gå hem kl 14.
Och så jobbar jag lite hemifrån fast jag inte får :-P
Gjorde en intervju med en fantastisk tjej i veckan.
Första intervjun på länge. När jag lade på kom jag verkligen ihåg
varför jag läste till journalist...
Den där inblicken man får i andra människors liv, den där känslan
man fångar när en intervju går riktigt bra och man kommer nära.
Det är som att läsa en bra bok. Där man förflyttas in i handlingen och
blir en del av någon annans värld för ett tag. Så känns det.
Och det känns i hela kroppen!
Imorgon ska jag troligen göra en annan intervju.
Med en känd person som jag beundrar. Så lite nervöst är det!
Men mest spännande och roligt!
Trött
Ser fram emot att få skriva igen!
Hoppas jag orkar med det bara...
...är konstant supertrött!
Bröllopsfotografen :-p
I helgen som gick var jag bröllopsfotograf =)
Var rätt så nervös innan...man vill ju liksom inte
förstöra någons bilder från den dagen :-S
Jag fotade en av mina närmsta vänners bröllop för
två år sedan. Blev väldigt nöjd med dom bilderna.
Faktiskt så nöjd att jag har dom på min hemsida (jobb).
Skämtade lite om att nu skulle jag nog få fotojobb istället
för journalistuppdrag...
Och så hörde en avlägsen bekant av sig och hade sett dom.
Undrade om jag kunde tänka sig att fota honom och hans blivande fru?
Såklart jag kunde! Superkul ju =)
Så i lördags var jag i Habo och fotade.
Resultatet?
Jag är väldigt nöjd!
Hoppas brudparet också blir det när dom får bilderna!
En miljon eller två...eller tio är okej det med!
Långtidssjukskrivning är mao inte att rekommendera ;-)
Mediciner som kostar en massa och har miljoner biverkningar.
Däribland muntorrhet och halsbränna...som förstört mina tänder.
Efter besök hos tandläkare för att se vad som behöver åtgärdas,
fick jag ett kostnadsförslag på 25 000 kr!!!
Jättekul. Verkligen.
Får ont i magen bara av att tänka på det.
Men tänderna måste ju fixas.
Snarast möjligt för att inte bli mer förstörda.
Ångest, ångest, ångest.
Kan inte nån snäll, rik person bara ge mig en miljon eller två?
Det hade uppskattats :-D
Härlig helg =)
Karneval, middag på stan och sen
så avslutades helgen med SATC 2
på Bergakungen =)
Sämre helger har man haft!
Lite av varje...
Vågen visade på minus 3 kg =)
Så skönt att äntligen ha hittat en metod som funkar för mig!
Imorgon är det dags att filma igen.
Börjar faktiskt bli lite trött på det....helt ärligt.
Men nu är det förhoppningsvis sista två dagarna.
Sen har jag fått "äran" att anordna en 30-årsfest.
Det är för en av mina närmsta vänner, så jag gör det gärna.
Samtidigt så är det såklart lite press...
Vill ju att det ska bli så bra och roligt som det bara kan!
Men en plan för dagen & kvällen har börjat ta form och jag
ler för mig själv när jag föreställer mig vissa av aktiviteterna.
Det borde vara ett gott tecken =)
Tre veckor med bara KUL =)
Imorgon karneval med Nina & co.
Söndag grillning i Staffanstorp ;-)
Sen följer en lagom intensiv vecka med filminspelning.
Efter det väntar Göteborg, med massor av utgång, tjejkvällar,
fikor, bio, bröllop och 30-årsfest inplanerat!
Jag längtar redan sååå mycket =)
Vuxenpoäng!!!
Igår hade vi vinprovning här hemma.
Såå kul - har inte skrattat så mycket på evigheter!
Åtta personer - 7 flaskor vin - 1 flaska VIB - avec -
potatissallad - färsbiffar - snittar - chokladmousse.
=
EN RIKTIGT LYCKAD KVÄLL
Det där med "vuxenpoäng" som det sägs att man
får när man har vinprovning...det gäller nog inte oss :-p
Är det konstigt att man blir tårögd?!
Urklipp från ett mail som kom i kväll:
"Alla tycker du är en sådan fantastisk klok och fin förebild och vi är
jätteglada att ha dig med i vårt program.
Alla kan identifiera sig med dig, både dom som insjuknat och behover
stöd i hur man skulle kunna tänka men även alla andra. Fundera på om
du inte skulle kunna jobba med att vara ambassadör, föreläsare i ämnet
eller liknande?
Du tar verkligen bort alla skamkänslor med din härliga personlighet
och ditt bloggande och föredömliga skrivande visar på en sån helande
kraft. Att du sen är supersnygg i rutan är bara ett plus!"
Inte så konstigt att ögonen tårades när jag läste det, eller hur?
TACK!!!
Lite skum känsla att ha nån som filmar en när man tvättar... :-p
David har varit bortrest igen.
Själv har jag varit hemma med en sjuk Lova &
sen har det filmats här!
Fick en kommentar på andra bloggen (www.remiss.blogg.se)
för ett tag sedan från en tjej på UR.
Hon ville gärna prata med mig så jag mailade mitt nr...
Vi pratade i nästan två timmar och sen sa hon att hon så
gärna ville att jag skulle vara med i deras dokumentärserie.
Hon hade redan lovat nån med samma diagnoser att vara med,
men skulle försöka lösa det...
Och det gjorde hon. Så nu har det filmats en hel del.
Mer blir det längre fram också.
Jag hoppas jag gör rätt som väljer att vara med.
Tror verkligen det. Det känns så i magen.
Fått frågan om det kanske blir på min egen bekostnad i form
av framtida jobbmöjligheter och så...
...och visst jag har tänkt tanken.
Men jag tror att det goda överväger det onda.
För jag hoppas att det jag bidrar med kommer
hjälpa i alla fall någon annan!
Slutet på resan och början på en ny..?
=)
Idyll
Gillar inte pollen.
Inte i näsa & ögon i alla fall.
Fy, vad jobbigt det är :(
Fast vackert är det med lite grönt.
Körsbärsträdet utanför köksfönstret har börjat blomma.
Jag älskar verkligen det trädet - så underbart!
Måste ut och fota det nån dag snart =)
I natt
Kan inte sova.
Hjärtat värker.
Har slutat väcka David.
Det tjänar ingenting till.
Han vaknar knappt. Mumlar lite och somnar om.
Och jag känner mig ännu mer ensam.
Så jag går upp och skriver.
Alla tankar samlas i ett worddokument.
Det känns lite bättre då.
Fast längtan efter en kniv är stor.
Eller tabletter.
Eller vad som helst egentligen.
Bara det får mig att fokusera på något annat.
Glömma bort hur tungt och svårt det är att andas.
Krama mig. Men rör mig inte!
NEJ, ärlighet varar inte alltid längst!
"Alltid ärlig och säger sanningen"
Ja, det påstår du att du gör...
Knappast skulle jag säga.
Dessutom är du en hycklare av STORA mått!
Jag vill inte veta allt du tänker.
Du kan bespara mig detaljerna.
Att säga sånt som du sa igår...WHY???
Jag har inte bett om den sanningen.
Ska jag berätta min sanning?
Att det du sa enbart var äckligt!!!
Att jag loggade ut för att jag inte ville prata med dig.
"Hur känns det att en killkompis...."?
Jo, tack. Det äcklar mig enbart.
Och vet du vad?
Jag har svårt att se dig som en kompis längre.
Håll dina fantasier om mig för dig själv.
Eller ännu hellre hitta nån annan att fantisera om.
Du kan sms:a hur mycket du vill.
Jag kommer inte svara ändå.
Pyssel & sömnbrist
Kläder, pennor och block.
Så kul och "pyssligt mysigt" =)
David ska snart ut och resa igen.
En vecka blir det minst. Kanske 10 dagar.
Indien.
Presenterna är till barnen på ett barnhem där.
Kanske är lite löjligt.
Kanske borde man skänka pengar istället.
Det är enklare att ta med och så kan dom köpa det
dom själva vill ha/behöver.
Men jag tror ändå att presenterna uppskattas.
Det blir lite roligt, lite spännande och annorlunda.
Och för min egen del så tycker jag det är jättekul
både att shoppa och slå in paket - det är ett bra
botemedel mot min rastlöshet!
Nu är jag trött.
Sover dåligt med F Navigator...
Stackars David och Lova blir också störda.
Dels för att jag bökar runt i sängen som en tryffelgris
om nätterna för att försöka hitta en bekväm sovställning.
Och dels för att fanskapet till apparat larmar HÖGT OCH OFTA.
Ska bli skönt att bli av med den på fredag!
Navigator...
sjukhus och annat idag.
Bra jobbat va?
Första besöket var på diabetesmott, där jag
fick en FreeStyle Navigator inkopplad.
Gjorde bara lite ont, men hur sover
man med en sån här?
Och så den "lilla" dosan som måste hänga med
på högst 3 meters avstånd... (Får se hur många
gånger jag lyckas glömma det :-p )
Den ska sitta tills på fredag i alla fall.
Hoppas det fungerar smidigt!
Nu behöver jag KAFFE!!!
Akut!
Trött, trött, trött.
www.remiss.blogg.se *** www.misslinny.blogg.se
Den som är värd dina tårar...
kallar för vänner.
Väldigt, väldigt trött på manipulativa, utnyttjande
människor. Och på energitjuvar.
Sådana som tar, men aldrig ger.
Klart man ska stötta sina vänner, men det måste någonstans
finnas en ömsesidighet och en jämnvikt.
Som tur är har jag till största del varit klok nog att omge
mig med helt underbara människor.
"Den som är värd dina tårar skulle aldrig få dig att gråta".
Fin? Vem? Jag??
vet inte varför, men jag är tacksam för varenda
dag jag vaknar och känner mig lugn, glad och...lycklig!
Vet att det kan vända när som igen, så bäst att passa
på och få ut så mycket som möjligt av tiden nu.
Tror det märks ganska tydligt att jag mår bra.
Även för andra.
Fått höra av så många att jag ser piggare och gladare
ut än vad jag gjort någon gång det senaste året.
Inte riktigt van vid att bli sedd längre. Inte på något sätt.
Har liksom befunnit mig i min egen lilla värld.
Trött och sliten. Krupit ihop i kläderna.
Så när två killar (män kanske man ska säga, för dom var
närmare 40 än 20), tittade på mig och hälsade när jag gick
förbi blev jag mest förvånad.
Sen hör jag den ena säga "Vad fin hon var".
Generad! Minst sagt.
Men jag har faktiskt börjat anstränga mig lite.
Vill inte se ut som nån "helylle-mamma" som
närmar sig 30... ;-P
