Jaaaa =)
Efter bara några dagars vätskedrivande och lite
extra uppmärksamhet på vad jag stoppar i mig så
sitter jeansen löst på höfterna igen.
Härligt!
TILL DOM JAG ÄLSKAR !!!
Älskar den här bloggen. Den är min ventil.
Mår bättre av att skriva även om jag bara skriver massa strunt.
Känns som jag i alla fall gör något. Åstadkommer något.
Vet att jag har lovat...
Men snälla, snälla, pressa mig inte. Jag orkar inte med det.
Det gör det bara svårare för mig. Även om jag vet att "tjatet" beror på
omsorg & kärlek.
Ni får läsa här tills vidare. Det är allt jag kan och orkar ge.
Men jag uppskattar er verkligen.
Kommer aldrig någonsin att glömma.
Inte ett enda sms, mail, samtal, kort eller present.
Inget har gått mig obemärkt förbi.
Började skriva personliga hälsningar...men det blev så långt inlägg då.
Ni får kolla mailen istället ;-)
Älskar, älskar, älskar er !!!!
Mår bättre av att skriva även om jag bara skriver massa strunt.
Känns som jag i alla fall gör något. Åstadkommer något.
Vet att jag har lovat...
Men snälla, snälla, pressa mig inte. Jag orkar inte med det.
Det gör det bara svårare för mig. Även om jag vet att "tjatet" beror på
omsorg & kärlek.
Ni får läsa här tills vidare. Det är allt jag kan och orkar ge.
Men jag uppskattar er verkligen.
Kommer aldrig någonsin att glömma.
Inte ett enda sms, mail, samtal, kort eller present.
Inget har gått mig obemärkt förbi.
Började skriva personliga hälsningar...men det blev så långt inlägg då.
Ni får kolla mailen istället ;-)
Älskar, älskar, älskar er !!!!
Det börjar sakta men säkert närma sig... =)
För några veckor sedan, när jag mådde som sämst,
hade jag ingen lust alls att resa.
Funderade på om vi skulle avboka resan. Eller om
David kanske kunde ta med någon kompis istället...
Nu mår jag mycket bättre. Nu längtar jag =)
(Samtliga bilder lånade från www.fritidsresor.se/resa/cypern)
hade jag ingen lust alls att resa.
Funderade på om vi skulle avboka resan. Eller om
David kanske kunde ta med någon kompis istället...
Nu mår jag mycket bättre. Nu längtar jag =)
(Samtliga bilder lånade från www.fritidsresor.se/resa/cypern)
MITT HJÄRTA...
...tillhör bara mig.
Jag tänkte på det när jag körde Lova till dagis idag.
Det är ingen som har mitt hjärta just nu.
Ensam. Eller kanske fri.
Jag tror jag är nöjd med att ha det så.
För tillfället i alla fall.
Jag tänkte på det när jag körde Lova till dagis idag.
Det är ingen som har mitt hjärta just nu.
Ensam. Eller kanske fri.
Jag tror jag är nöjd med att ha det så.
För tillfället i alla fall.
Då var storlek 92 också klart...
Jag har aldrig gillat att köpa kläder till mig själv.
Antagligen för att jag bara känner mig tjock och ful oavsett vad jag tar på mig.
Så när jag fick börja köpa kläder till Lova, till någon som
var (och är) bedårande söt vad man än sätter på henne,
då spårade mitt klädshoppande ur totalt.
Hon har mer kläder än vad hon hinner använda och betydligt mer
än vad som får plats i garderoben... Men ändå kan jag inte sluta!
Det finns så mycket fint och det kommer ständigt nya plagg
som jag bara måste köpa. 
Idag singlade två avier ner genom brevinkastet, en från po.p och en från lindex.
Det var tröjor till Lova i strl 92 = lagom till hösten.
Så nu har jag nog täckt den storleken också...får börja köpa strl 98 nu...
...som kommer vara lagom hösten 2010 typ :-p
Jag har glömt en födelsedag...JAG!!!
Imorgon fyller mitt lilla kusinbarnbarn år.
Jennifer. Hon blir tre.
Och jag som alltid har superkoll på födelsedagar har inte
fått iväg någon present :-o
Men köpt den har jag gjort för länge sen :-p
Nu har jag slagit in och frankerat. Ska postas imorgon.
Då blir det iaf bara en dag sent.
Hon får en mjuk katt med en liten påse runt halsen,
innehållandes ett silverhalsband med en kanin.
Och så har jag och Lova valt ett kort tillsammans.
Ett med Nalle Puh där det står "Grattis Jennifer" utanpå :-)
Förstår bara inte hur jag kunde glömma...
Tjejer, skärp er för fan!!
Över middagen ställer David en mycket oväntad fråga:
- Vad skulle du tycka om att jag delade kontor med en annan kille och en tjej?
Jag väntar på fortsättningen. Delar kontor med? Ska han byta jobb eller nåt?
Men det kommer ingen fortsättning.
Och jag förstår inte frågan..?
Det visar sig att det ska komma en praktikant till Davids jobb. En tjej.
Tanken var att hon skulle sitta på ett av rummet tillsammans med två killar.
Och det är väl inget konstigt med det?
Men vad som händer är att ena killens flickvän reagerar och förbjuder honom
att dela kontor med någon av kvinnligt kön...
Varpå killen kommer till David och frågar om de kan byta plats,
så han slipper sitta med nya tjejen.
Seriöst, hur kan man begära något sådant av sin partner??
Och hur kan någon gå med på sådana krav??
Livet och därmed även arbetslivet består av både kvinnor och män.
Och vi måste väl kunna arbeta på samma kontor?!
Tjejer - (för ja, jag har mest stött på tjejer som beter sig såhär),
skärp er, väx upp och sluta ge oss andra ett rykte som svartsjuka,
paranoida kontrollfreak!
- Vad skulle du tycka om att jag delade kontor med en annan kille och en tjej?
Jag väntar på fortsättningen. Delar kontor med? Ska han byta jobb eller nåt?
Men det kommer ingen fortsättning.
Och jag förstår inte frågan..?
Det visar sig att det ska komma en praktikant till Davids jobb. En tjej.
Tanken var att hon skulle sitta på ett av rummet tillsammans med två killar.
Och det är väl inget konstigt med det?
Men vad som händer är att ena killens flickvän reagerar och förbjuder honom
att dela kontor med någon av kvinnligt kön...
Varpå killen kommer till David och frågar om de kan byta plats,
så han slipper sitta med nya tjejen.
Seriöst, hur kan man begära något sådant av sin partner??
Och hur kan någon gå med på sådana krav??
Livet och därmed även arbetslivet består av både kvinnor och män.
Och vi måste väl kunna arbeta på samma kontor?!
Tjejer - (för ja, jag har mest stött på tjejer som beter sig såhär),
skärp er, väx upp och sluta ge oss andra ett rykte som svartsjuka,
paranoida kontrollfreak!
I lustgasens ljuva dimma...
Idag var det alltså dags för tandläkarbesök *ryser*
Har varken ätit eller sovit sen igår...
Vet inte varför jag har sådan skräck inför tandläkarbesök.
Jag är inte vidare känslig för smärta, så jag tror mer det beror
på känslan av att vara så utlämnad åt en främmande människa.
Jag gick i alla fall dit - vilket är ett framsteg för mig. Det var på St Lars.
Ett område med underbara, stora gröna parker.
Och inte fullt lika underbara gamla sjukhusbyggnader.
Psykvård mest. Avdelningar och akutmottagning.
Det kändes i luften. Väggarna andades ångest.
Jag ville bara fly därifrån. Bort från slitna lister, blanka
golv och tomma grå väggar.
När lustgasen vreds på försvann jag snart in i en dimma
fylld av kent och R.E.M.
En timme senare fick jag gå hem.
Jag skakade så jag knappt kunde varken gå eller prata.
Nu är jag hemma. Inlindad i ett tjockt duntäcke.
David hade köpt en liten present ♥
Nu lagar han middag ihop med Lova.
Och jag börjar sakta men säkert må lite bättre.
Har varken ätit eller sovit sen igår...
Vet inte varför jag har sådan skräck inför tandläkarbesök.
Jag är inte vidare känslig för smärta, så jag tror mer det beror
på känslan av att vara så utlämnad åt en främmande människa.
Jag gick i alla fall dit - vilket är ett framsteg för mig. Det var på St Lars.
Ett område med underbara, stora gröna parker.
Och inte fullt lika underbara gamla sjukhusbyggnader.
Psykvård mest. Avdelningar och akutmottagning.
Det kändes i luften. Väggarna andades ångest.
Jag ville bara fly därifrån. Bort från slitna lister, blanka
golv och tomma grå väggar.
När lustgasen vreds på försvann jag snart in i en dimma
fylld av kent och R.E.M.
En timme senare fick jag gå hem.
Jag skakade så jag knappt kunde varken gå eller prata.
Nu är jag hemma. Inlindad i ett tjockt duntäcke.
David hade köpt en liten present ♥
Nu lagar han middag ihop med Lova.
Och jag börjar sakta men säkert må lite bättre.
SMS i natten...
Ligger i sängen och dricker kardemummakaffe.
Lampan är släckt.
Fönstret står öppet så det är kallt i rummet.
I det svaga ljuset från en gatlykta utanför syns
ångan från det varma kaffet.
Njuter av stunden.
Den är nästan perfekt.
Det är bara du som saknas...
Lampan är släckt.
Fönstret står öppet så det är kallt i rummet.
I det svaga ljuset från en gatlykta utanför syns
ångan från det varma kaffet.
Njuter av stunden.
Den är nästan perfekt.
Det är bara du som saknas...
Grannar, Höganäs och fika i Hbg
En hel dag har passerat utan ett enda blogginlägg :-o
Det har verkligen varit fullt upp...
Gick som alltid numera upp vid halv nio (medicindags).
Vi åt frukost, sen försvann David iväg till sin pappa.
Jag och Lova fick oväntat (men välkommet) besök av Pernilla & Filippa.
Blev prat om Winnerbäck, dagis och jobb medan Lova och Filippa lekte
sådär vid sidan av varann som barn i den åldern gör.
När Dvaid kom hem körde vi till Höganäs.
Perfekt väder för en sådan resa. Verkligen underbart att köra längst
kusten när solen skiner och himlen är klarblå!
Shoppade porslin och glas - både till oss själva och andra.
Eller rättare sagt, jag shoppade medan Lova & David satt i en soffa och
tittade på tecknat och åt glass :-D
På vägen hem svängde vi förbi hos Robban en stund. Fikade.
Lova var mer än nöjd med besöket, inte varje dag hon får saft och kanelbulle :-p
Såhär nöjd blir man när man får äta bullar...
Att sitta i Robbans knä var däremot inte så kul...
(Vem har tid med sånt trams...)?!
Nu ska jag försöka sova.
Imorgon = tandläkarbesök.
Jag avskyr det. Är livrädd.
Men med lustgas ska jag nog lyckas ta mig igenom besöket.
Funderar på om det skulle kännas bättre att gå till Maya....
...billigare skulle det ju bli iaf :-p
Det har verkligen varit fullt upp...
Gick som alltid numera upp vid halv nio (medicindags).
Vi åt frukost, sen försvann David iväg till sin pappa.
Jag och Lova fick oväntat (men välkommet) besök av Pernilla & Filippa.
Blev prat om Winnerbäck, dagis och jobb medan Lova och Filippa lekte
sådär vid sidan av varann som barn i den åldern gör.
När Dvaid kom hem körde vi till Höganäs.
Perfekt väder för en sådan resa. Verkligen underbart att köra längst
kusten när solen skiner och himlen är klarblå!
Shoppade porslin och glas - både till oss själva och andra.
Eller rättare sagt, jag shoppade medan Lova & David satt i en soffa och
tittade på tecknat och åt glass :-D
På vägen hem svängde vi förbi hos Robban en stund. Fikade.
Lova var mer än nöjd med besöket, inte varje dag hon får saft och kanelbulle :-p
Såhär nöjd blir man när man får äta bullar...
Att sitta i Robbans knä var däremot inte så kul...
(Vem har tid med sånt trams...)?!
Nu ska jag försöka sova.
Imorgon = tandläkarbesök.
Jag avskyr det. Är livrädd.
Men med lustgas ska jag nog lyckas ta mig igenom besöket.
Funderar på om det skulle kännas bättre att gå till Maya....
...billigare skulle det ju bli iaf :-p
Vidriga, hemska migrän!
Gick och la mig med lätt huvudvärk.
Vaknade med fruktansvärd migrän.
Förmiddagen tillbringades i ett mörklagt sovrum.
Framåt lunch började jag må illa också.
(Vilket brukar leda till att jag snart kräks blod = akuten)
Åh, vad irriterad jag blev på mig själv för att jag inte
hämtat ut mina Imigran-sprutor...
Har tänkt att "jag behöver dom inte, har ju aldrig så ont längre".
Bad David om lite hjälp. Han fick blanda "sockervatten" och
hämta tabletter (panodil, maxalt och stemetil), insulin och
blodsockermätare.
Efter ett konstaterat värde på 14,4 mmol och ett antal injicerade enheter
humalog & insulatard sköljde jag ner tre små tabletter med några klunkar söt/salt vatten.
En handduk med en påse is i mot tinningen och David och Lova som
klappade/killade mig på rygg och armar blev sista steget i behandlingen.
Sen somnade jag. Och sov i nästan två timmar.
Nu ligger jag i sängen med "lilla blå" som överlevde energidrycken =)
Äter bröd utan något på och dricker Cola light.
Tycker att livet är rätt okej ändå.
Mina maskrospiller har börjat verka :-)
Tog min första vätskedrivande tablett tidigare ikväll.
Sen tappade jag upp ett bad. Underbart skönt!
Nu ser jag ut som en helt ny människa.
Jag känner mig lättare och piggare.
Inte längre lika mörk under ögonen,
och med mycket klarare blick.
Tur är kanske det....för det verkar bli en fullspäckad helg.
Imorgon förmiddag ska vi ta oss ut till Svågertorp
och köpa tyg, cykelgrejer & titta på ny barnvagn.
Sen ska vi hem till D´s mamma m. fam på middag.
Söndag ska vi till D´s pappa och hjälpa till med trädgården.
Sedan ska han följa med oss upp till Höganäs (outleten).
Vi hade tänkt köpa lite fina glas och muggar i present till några
av alla dom vi känner som fyller jämt och/eller som gifter sig i år.
Jag och Lova ska dessutom göra ett stopp i Helsingborg
och ta en fika med Tobbe =)
Sen tappade jag upp ett bad. Underbart skönt!
Nu ser jag ut som en helt ny människa.
Jag känner mig lättare och piggare.
Inte längre lika mörk under ögonen,
och med mycket klarare blick.
Tur är kanske det....för det verkar bli en fullspäckad helg.
Imorgon förmiddag ska vi ta oss ut till Svågertorp
och köpa tyg, cykelgrejer & titta på ny barnvagn.
Sen ska vi hem till D´s mamma m. fam på middag.
Söndag ska vi till D´s pappa och hjälpa till med trädgården.
Sedan ska han följa med oss upp till Höganäs (outleten).
Vi hade tänkt köpa lite fina glas och muggar i present till några
av alla dom vi känner som fyller jämt och/eller som gifter sig i år.
Jag och Lova ska dessutom göra ett stopp i Helsingborg
och ta en fika med Tobbe =)
Ankkiss på hallgolvet
Så trött, så trött.
David och Lova lagar middag.
Jag vandrar planlöst omkring i lägenheten.
Hittar en gul liten gummianka i hallen. Tror den har kissat.
Det är blött på golvet där den ligger...
Och älskling, jag börjar känna mig tjatig...
- Men nu får du faktiskt se till att kolla bröllopssidan!!!
David och Lova lagar middag.
Jag vandrar planlöst omkring i lägenheten.
Hittar en gul liten gummianka i hallen. Tror den har kissat.
Det är blött på golvet där den ligger...
Och älskling, jag börjar känna mig tjatig...
- Men nu får du faktiskt se till att kolla bröllopssidan!!!
Jag förtjänar inte det här!!!
Lånade ut mitt mellanbarn - dvs min röda laptop till Robban igår.
Eftersom det var snällt att låna ut den, tyckte jag att jag borde ligga på plussidan
gällande datorer... Men det gjorde jag tydligen inte.
Hällde för en stund sedan ut ett stort glas energidryck över min
"stora grå" (den stationära datorn).
Eller ja, egentligen på skrivbordet, men det rann ner på datorn.
Skyndade mig att luta, torka och trycka in papper i alla uttag.
Den enorma högen med papper som låg på skrivbordet struntade jag i...
...Tills jag kikade lite närmare på den, vill säga. För då insåg jag ju att där låg
även sladdar, minneskort, nya mobilen (som inte ens börjat användas än)
och min "lilla blå"!!!
Min underbara 9 tums dator som är det bästa köp jag någonsin gjort.
Nu ligger den på tork i vardagsrummet.
Jag gråter inuti.
Och förbannar mig själv för att jag är så oförsiktig :-(
Eftersom det var snällt att låna ut den, tyckte jag att jag borde ligga på plussidan
gällande datorer... Men det gjorde jag tydligen inte.
Hällde för en stund sedan ut ett stort glas energidryck över min
"stora grå" (den stationära datorn).
Eller ja, egentligen på skrivbordet, men det rann ner på datorn.
Skyndade mig att luta, torka och trycka in papper i alla uttag.
Den enorma högen med papper som låg på skrivbordet struntade jag i...
...Tills jag kikade lite närmare på den, vill säga. För då insåg jag ju att där låg
även sladdar, minneskort, nya mobilen (som inte ens börjat användas än)
och min "lilla blå"!!!
Min underbara 9 tums dator som är det bästa köp jag någonsin gjort.
Nu ligger den på tork i vardagsrummet.
Jag gråter inuti.
Och förbannar mig själv för att jag är så oförsiktig :-(
Dans till Winnerbäck :-p
Igår när jag hämtade Lova på dagis meddelade personalen att
det gick magsjuka på avdelningen och att två andra barn fått gå hem...
Jag som under förmiddagen varit på apoteket och köpt desinfektion
och spritat hela lägenheten (pga förra veckans magsjuka).
Fan.
Lova mår bra än så länge. Men hon är hemma från dagis idag.
Onödigt att utsätta henne för eventuell smitta när jag ändå är hemma.
Så nu dansar hon till Winnerbäck i vardagsrummet.
Mammas flicka =)
Snart ska vi ta oss ut en sväng. Gunga lite & bygga ett sandslott eller två.
Sen blir det lunch och vila innan vi ska gå upp till stan och hämta ut ett paket på
posten. (Mina vätskedrivande - de bara måste fungerar, är så svullen)!
Världens gulligaste apa
Idag kom Robban ner några timmar.
Han hade med sig en apa till Lova. Såå söt!!! (apan alltså) :-p
Den har lite ljud för sig och rör på munnen, men det
sötaste är att den upprepar allt man säger (som en sån där mjuk papegoja),
fast apan gör det med "sin egen" röst.
Lova var lite rädd för den först, men nu skrattar hon när den härmar mamma
och säger "döda katten" och sånt.
(Ester däremot satt en bit ifrån och tittade surt på oss...).
Frågar man Lova om hon har fått apan av Robban så säger hon bara: "oban".
Svårt att veta om det betyder "apan" eller om det betyder "Robban"...
Men det spelar kanske igen roll. Det är ju ungefär detsamma ;-)
Han hade med sig en apa till Lova. Såå söt!!! (apan alltså) :-p
Den har lite ljud för sig och rör på munnen, men det
sötaste är att den upprepar allt man säger (som en sån där mjuk papegoja),
fast apan gör det med "sin egen" röst.
Lova var lite rädd för den först, men nu skrattar hon när den härmar mamma
och säger "döda katten" och sånt.
(Ester däremot satt en bit ifrån och tittade surt på oss...).
Frågar man Lova om hon har fått apan av Robban så säger hon bara: "oban".
Svårt att veta om det betyder "apan" eller om det betyder "Robban"...
Men det spelar kanske igen roll. Det är ju ungefär detsamma ;-)
Vad vore våffeldagen utan våfflor?
Idag har här gräddats våfflor =)
Det är inte någon jag gör särskilt ofta...
Kanske någon gång om året, om knappt det.
Så det där med att få in rätt teknik och få till den perfekta smeten...
...tja, det brukar inte gå något vidare.
Men idag lyckades jag faktiskt få till våfflor som inte bara smakade
underbart utan som även var en fröjd för ögat ;-)
Jag och Lova föredrog den klassiska toppingen - grädde & sylt.
David var lite mer vågad och hade mangosorbet på sina...
MUMS!!!
Provsvar för högt :-(
Dagen började med migrän.
När jag kom ihåg att jag inte får ta värktabletter (annat än alvedon),
så var jag nära att börja gråta.
David fick skjutsa Lova till dagis innan jobbet,
medan jag låg utslagen i sängen.
Fem timmar senare mådde jag fortfarande lika dåligt,
men var tvungen att ta mig ut och hämta Lova.
Sen fick stackarn stå ut med en arg och irriterad mamma...
Runt fyra gav jag upp och tog en Maxalt + en stemetil.
En timme senare hade såväl huvudvärk som illamående släppt.
Doktor Anders ringde om gårdagens prover.
Mina värden hade stigit till 0,94 = för högt.
Så nu måste jag minska dosen. Är livrädd för att det kommer bli
motsatt nästa vecka och jag måste göra en upptrappning igen.
Vägrar!!!
Men nu vet jag i alla fall varför jag mått så dåligt igen de senaste dagarna.
När jag kom ihåg att jag inte får ta värktabletter (annat än alvedon),
så var jag nära att börja gråta.
David fick skjutsa Lova till dagis innan jobbet,
medan jag låg utslagen i sängen.
Fem timmar senare mådde jag fortfarande lika dåligt,
men var tvungen att ta mig ut och hämta Lova.
Sen fick stackarn stå ut med en arg och irriterad mamma...
Runt fyra gav jag upp och tog en Maxalt + en stemetil.
En timme senare hade såväl huvudvärk som illamående släppt.
Doktor Anders ringde om gårdagens prover.
Mina värden hade stigit till 0,94 = för högt.
Så nu måste jag minska dosen. Är livrädd för att det kommer bli
motsatt nästa vecka och jag måste göra en upptrappning igen.
Vägrar!!!
Men nu vet jag i alla fall varför jag mått så dåligt igen de senaste dagarna.
Prinsessan Annie
Två år.
Endast två år gammal var hon.
En liten späd och trasig kropp.
Men som rymde så mycket personlighet,
så mycket vilja och livsglädje.
Hon imponerade ständigt med allt hon kunde,
allt hon visste och allt hon förstod...
Efter många sjukhusbesök hade hon lärt sig
sitt personnummer. Tio siffror.
Två år gammal!
Vissa barn på avdelningen blev man mer fäst vid än i andra.
Annie var min älskling. Min speciella lilla tjej.
Cancern tog över hennes kropp. Spred sig.
Hon opererades. Fick cellgifter. Opererades igen...
Jag vet inte om hon lever idag.
Jag tror inte det. Vill inte veta.
Nu kan jag i alla fall hoppas.
Hoppas på att ett mirakel skedde.
Att hon blev bättre.
Att hon är en pigg och frisk 6-åring idag.
Åh, fina lilla Annie - vad jag önskar att du lever!!
Endast två år gammal var hon.
En liten späd och trasig kropp.
Men som rymde så mycket personlighet,
så mycket vilja och livsglädje.
Hon imponerade ständigt med allt hon kunde,
allt hon visste och allt hon förstod...
Efter många sjukhusbesök hade hon lärt sig
sitt personnummer. Tio siffror.
Två år gammal!
Vissa barn på avdelningen blev man mer fäst vid än i andra.
Annie var min älskling. Min speciella lilla tjej.
Cancern tog över hennes kropp. Spred sig.
Hon opererades. Fick cellgifter. Opererades igen...
Jag vet inte om hon lever idag.
Jag tror inte det. Vill inte veta.
Nu kan jag i alla fall hoppas.
Hoppas på att ett mirakel skedde.
Att hon blev bättre.
Att hon är en pigg och frisk 6-åring idag.
Åh, fina lilla Annie - vad jag önskar att du lever!!
Känslor och personligt engagemang = din undergång!
Tittade på Greys Anatomy nyss. Förra veckans.
Sedan Lova föddes har vi spelat in allt vi vill se på hårddisken.
Då kan man titta när man vill sen. Samt spola och pausa etc.
Oumbärligt när man hade en liten ilsken bebis som skrek som högst
när pappa vill titta på Sopranos eller behövde en ny blöja när vi försökte
se Nip/Tuck...
Numera handlar det mest om att hon vill leka, prata, klättra, byta kanal...
I vilket fall - vad jag skulle skriva om var mina funderingar kring avsnittet.
Det handlade bland annat om en liten pojke som hade alldeles för lite tarm
kvar och var i behov av en transplantation.
(Vilket hände då och då på avdelningen där jag jobbade tidigare...)
Man måste koppla bort känslorna när man jobbar med svårt sjuka barn.
Annars går man under efter första veckan.
Då kunde jag göra det. Hyfsat i alla fall.
Nu skulle jag aldrig klara av det. Jag skulle bryta ihop efter varje ny patient.
Hur skulle jag kunna se, tänka och känna något annat än;
"tänk om det var Lova" och "tänk om det var jag".
Nu kom jag att tänka på en liten flicka jag hade hand om en sommar...
Hon får ett eget inlägg, lilla prinsessan.
Sedan Lova föddes har vi spelat in allt vi vill se på hårddisken.
Då kan man titta när man vill sen. Samt spola och pausa etc.
Oumbärligt när man hade en liten ilsken bebis som skrek som högst
när pappa vill titta på Sopranos eller behövde en ny blöja när vi försökte
se Nip/Tuck...
Numera handlar det mest om att hon vill leka, prata, klättra, byta kanal...
I vilket fall - vad jag skulle skriva om var mina funderingar kring avsnittet.
Det handlade bland annat om en liten pojke som hade alldeles för lite tarm
kvar och var i behov av en transplantation.
(Vilket hände då och då på avdelningen där jag jobbade tidigare...)
Man måste koppla bort känslorna när man jobbar med svårt sjuka barn.
Annars går man under efter första veckan.
Då kunde jag göra det. Hyfsat i alla fall.
Nu skulle jag aldrig klara av det. Jag skulle bryta ihop efter varje ny patient.
Hur skulle jag kunna se, tänka och känna något annat än;
"tänk om det var Lova" och "tänk om det var jag".
Nu kom jag att tänka på en liten flicka jag hade hand om en sommar...
Hon får ett eget inlägg, lilla prinsessan.
Sommaren med Johan
Jag kände direkt att ogillade honom. Det var något med honom som jag inte klarade av.
Kanske var det hans arroganta sätt? Hans självsäkerhet?
Hans alltför perfekta utseende (som han dessutom var väl medveten om) ?
Men så började vi prata med varann. På riktigt.
Och jag ändrade uppfattning. Han var inte alls dryg och arrogant. Han var ju trevlig!
Efter ett tag anade jag ett visst intresse från hans sida. Jag förstod bara inte varför...
Han kunde ju få vem som helst. Tjejer vände sig om efter honom på stan.
Och samtliga av mina tjejkompisar (som i vanliga fall har rätt så olika smak)
tyckte han var grymt snygg och sexig :-o
Så varför just mig??
Vi började i alla fall träffas även utanför jobbet. Det var en underbar tid.
Ingen annan, varken före eller efter har bekräftat mig som han.
Sättet han såg på mig, sakerna han sa...
För första gången någonsin kände jag mig verkligen snygg. Vacker. Älskvärd.
Vi pratade aldrig om oss. Om framtiden. Vi lovade aldrig varann något.
Det var underförstått att vi skulle bli tvungna att bryta när sommaren var över.
Men Johan;
- Det sårade mig ändå när du låg med henne.
Anledningen?
"Hon var bra för dig, sa du. Visserligen inte din typ. Inte som mig.
Men bra. Vardaglig. Lugn. Precis vad du behövde i ditt liv".
Jag lämnade dig där och då. För gott.
Det var nog lika bra. Det var dags.
Men det var något av det svåraste jag gjort...
Du ringde några gånger. Jag svarade inte.
Idag vet jag att du är lever ensam.
"Vardagliga tjejen" är gift med en annan.
Hon var inte din typ.
Inte som mig.
Kanske var det hans arroganta sätt? Hans självsäkerhet?
Hans alltför perfekta utseende (som han dessutom var väl medveten om) ?
Men så började vi prata med varann. På riktigt.
Och jag ändrade uppfattning. Han var inte alls dryg och arrogant. Han var ju trevlig!
Efter ett tag anade jag ett visst intresse från hans sida. Jag förstod bara inte varför...
Han kunde ju få vem som helst. Tjejer vände sig om efter honom på stan.
Och samtliga av mina tjejkompisar (som i vanliga fall har rätt så olika smak)
tyckte han var grymt snygg och sexig :-o
Så varför just mig??
Vi började i alla fall träffas även utanför jobbet. Det var en underbar tid.
Ingen annan, varken före eller efter har bekräftat mig som han.
Sättet han såg på mig, sakerna han sa...
För första gången någonsin kände jag mig verkligen snygg. Vacker. Älskvärd.
Vi pratade aldrig om oss. Om framtiden. Vi lovade aldrig varann något.
Det var underförstått att vi skulle bli tvungna att bryta när sommaren var över.
Men Johan;
- Det sårade mig ändå när du låg med henne.
Anledningen?
"Hon var bra för dig, sa du. Visserligen inte din typ. Inte som mig.
Men bra. Vardaglig. Lugn. Precis vad du behövde i ditt liv".
Jag lämnade dig där och då. För gott.
Det var nog lika bra. Det var dags.
Men det var något av det svåraste jag gjort...
Du ringde några gånger. Jag svarade inte.
Idag vet jag att du är lever ensam.
"Vardagliga tjejen" är gift med en annan.
Hon var inte din typ.
Inte som mig.
En sann gentleman ;-)
Dörren är olåst.
Han sitter i soffan, men reser sig snabbt och kommer och möter mig i hallen.
Lägger händerna på mina skuldror, för dem uppåt axlarna, nerför armarna.
Smeker bestämt men ändå mjukt av mig jackan som faller ner på golvet bakom.
Alla kläder ligger snart spridda över hallgolvet.
Jag har alltid sagt nej tidigare, alltid lyssnat till samvetet.
Har trots allt en pojkvän som väntar där hemma. Men ikväll spelar det ingen roll.
Han lyfter upp mig och jag lindar benen kring hans höfter och stödjer mig mot väggen bakom.
Så ändrar han sig. Bär in mig i badrummet och ställer försiktigt ner mig i duschen.
Kliver in själv också och vrider på vattnet.
Varmt vatten smeker våra nakna kroppar och han sköljer försiktigt mitt långa hår.
Tvättar bort det utkletade sminket från mitt ansikte.
Sen lindar han in mig i en tjock, vit frottéhandduk. Ler och pussar mig lätt på munnen.
- Nu är fel tillfälle, säger han sen. Du har druckit och jag vill inte känna att jag utnyttjar det.Jag blir förvånad. Och imponerad. Att han står emot nu, när han kan får det han velat ha i veckor...
Men samtidigt blir han också ännu mer perfekt i mina ögon. Kanske är det därför han gör det.
Samlar pluspoäng. Väl medveten om att jag snart är fast...
Årets nya glassar från GB
Årets nyheter från GB har nu funnits i glassboxen några veckor.
Och då bara måste man ju prova!
För att göra det hela lite mer legitimt bestämde jag mig för att genomföra ett glasstest.
På så sätt fick jag en försvarbar anledning att frossa i glass :-p
(Även David & Lova fick smaka & tycka till.
Deras åsikter är inräknade i betygen & antalen hjärtan).
Och då bara måste man ju prova!
För att göra det hela lite mer legitimt bestämde jag mig för att genomföra ett glasstest.
På så sätt fick jag en försvarbar anledning att frossa i glass :-p
(Även David & Lova fick smaka & tycka till.
Deras åsikter är inräknade i betygen & antalen hjärtan).
Bilden ovan samt de kommande fyra är lånade från ur en broschyr från GB.
NOGGER MINT ♥ ♥ ♥
Åh, vad jag såg fram emot att prova den här glassen.
Men oj, vad besviken jag blev!
Älskar klassiska Nogger och Nogger Black var också en stor favorit hos mig.
Mint började bra med ett krispigt chokladskal, följt av en mjuk, precis lagom stark mintglass.
Men kärnan (storheten med Nogger), var riktigt äcklig!
Hård, plastig choklad som smulade sig istället för att vara sådär härligt len och krämig.
Som frusen blockchoklad - usch!!
SOLERO - Berry Berry ♥ ♥ ♥ ♥ +
Senaste åren har jag inte tyckt Solero varit nån höjdare.
Lite för mastiga för min smak.
Dessutom är jag inte vidare förtjust i "bärblandningar"...
Hade alltså inga särskilda förväntningar på Berry Berry.
Men den var så god!! Överdraget av skogsbär var precis lagom sött och
jordgubbsglassen inuti helt underbar
Extra plus också för låga kaloriinnehållet - bara 99 kcal!
Självklara valet en varm sommardag!
Magnum Temptation Chocolate ♥ ♥ ♥-
Mmm, börjar fantastiskt med ett tjockt skal av mörk choklad.
Men sen blir jag besviken... Har nog inte läst på ordentligt,
för jag förväntade mig en chokladglass med marshmallows i.
Istället får jag chokladglass med bitar av vit choklad och smulor av brownies.
Ja, det är faktiskt smulor, vilket gör att glassen känns mjölig - inte gott.
Choklad är ju ändå alltid choklad, så ett medelbetyg får den här glassen ändå.
Magnum Temptation ♥ ♥ ♥ +
Mumsigt, tjockt lager av mjölkchoklad följt av en krämig vaniljglass.
Men mandlarna täckta av mörk choklad - varför är dom så torra?
Chokladen så smulig? Och kolasåsen nästan obefintlig...
Fick jag tag i ett måndagsexemplar? Eller ska den smaka såhär?
Trots allt en helt okej glass (som kunde varit ännu godare).
ICE AGE 3 ♥ ♥ ♥-
Är inte det här 2007 års Simpson-glass som bytt förpackning?
En klassisk kombination. Krämig vaniljglass med jordgubbssylt.
Enkel, god och...ganska tråkig.
En bra barnglass dock. Och ett alternativ för den som tröttat på choklad.
LEMON AGE ♥ ♥ +
Höljet av citronisglass känns inte som nån hit, men kan kanske vara
gott och svalkande en varm sommardag?
Godisbiten med kolasmak som ligger i toppen sänker glassens betyg.
Den är inte alls god och dessutom rent av farlig för små barn som kan
sätta det stelfrusna, lilla ekollonet i halsen.
Glassen inuti är något smaklös, men helt okej.
SANDWICH - STRACCIATELLA ♥ ♥ ♥ ♥
Efter nya varianter på Sandwich såsom jordgubb, pepparkaka
och saffran kommer här ännu en sort, Stracciatella.
Och den är god. Väldigt god.
Påminner (för?) mycket om originalet, men med aningen mer och
framför allt starkare chokladsmak.
Jag föredrar ändå den gamla klassikern.
BEN & JERRYS Wich ♥ ♥ ♥ ♥
Dyr liten glassbit. "smakar det så kostar det?"
När jag öppnat förpackningen är första tanken att jag hoppas
den smakar bättre än den ser ut... Det gör den!
Kakan bara smälter i munnen och är sådär riktigt härligt,
kladdig chokladig. Gott!!
Ett litet sting av sälta gör bara det hela ännu bättre.
Det är är dock mer en kaka än en glass.
(Glassen känns mest som en biprodukt konstigt nog).
Spagetti och morotssås
I senaste Buffé (stamkundstidningen från Ica), var temat vegetariskt.
Ett trevligt alternativ till lammstekar och oxbringor, tycker jag
som inte är särskilt förtjust i kött.
Fastnade för ett alternativ till köttfärssås, nämligen morotssås =)
David tycker i vanliga fall att en måltid inte är värd att kallas riktig mat
om den inte innehåller kött...
...men nu, efter några dygns sjukdom gick han med på att testa.
Oj, vad mycket morötter, vad hans kommentar
när han kikade ner i stekpannan *s*
Men slutresultatet blev klart godkänd!
Jag har väl inte en kock till pappa för intet :-p
Ett trevligt alternativ till lammstekar och oxbringor, tycker jag
som inte är särskilt förtjust i kött.
Fastnade för ett alternativ till köttfärssås, nämligen morotssås =)
David tycker i vanliga fall att en måltid inte är värd att kallas riktig mat
om den inte innehåller kött...
...men nu, efter några dygns sjukdom gick han med på att testa.
Oj, vad mycket morötter, vad hans kommentar
när han kikade ner i stekpannan *s*
Men slutresultatet blev klart godkänd!
Jag har väl inte en kock till pappa för intet :-p
En dålig dag...
Idag har det varit en riktigt dålig dag.
David är fortfarande sjuk (har varit sen i fredags).
Jag har alltså haft hand om Lova ensam hela helgen.
Har försökt vara en snäll flickvän som åkt och handlat, varit på apoteket
lagat mat, gått ut och köpt cola och glass till D på kvällen osv.
Sen blev jag irriterad på mig själv för att jag anstränger mig så mycket.
Det är ju knappast så att jag får samma omsorg när jag är sjuk.
I vanliga fall kan man nog inte klassa att ta hand om ett barn + sköta hushållet
och en sjuk sambo som väldigt jobbigt...
Men med den tunga tröttheten orsakad av litiumet, samt illamåendet och yrseln
som inte vill ge med sig, så har det känts näst intill övermäktigt ibland.
Idag har jag bara velat lägga mig ner på golvet och gråta. Trött.
Har längtat efter att skada mig. Efter att känna varmt rött blod längst mina armar.
Hatar lukten av blod. Järn. Det är så jälva äckligt.
Ändå kan jag längta efter det.
Eller nä, jag längtar nog snarare efter känslan av lugn som det ger. Efteråt.
Skulle någon sakna mig om jag försvann?
Skulle någon ens märka det?
Vackraste halsbandet...
Promenerade upp till stan - och så fick jag lite motion idag med ;-)
Hittade ett så vackert halsband i en liten designbutik.
Inte jättebilligt (479 kr) men åh, vad fint det var.
Visste precis vem jag skulle ge det till också.
Kunde se henne framför mig i halsbandet och
en klänning i samma ljusblå färg som pärlorna...
Så klart jag köpte det =)
Ellen ska få det i födelsedagspresent i maj.
Precis lagom till avslutningsbalen.
Och skulle hon inte tycka om det, så blir jag inte alltför ledsen
över att få behålla det själv... ;-)
Hittade ett så vackert halsband i en liten designbutik.
Inte jättebilligt (479 kr) men åh, vad fint det var.
Visste precis vem jag skulle ge det till också.
Kunde se henne framför mig i halsbandet och
en klänning i samma ljusblå färg som pärlorna...
Så klart jag köpte det =)
Ellen ska få det i födelsedagspresent i maj.
Precis lagom till avslutningsbalen.
Och skulle hon inte tycka om det, så blir jag inte alltför ledsen
över att få behålla det själv... ;-)
Kan man vara "bara" vänner / Den ultimata flickvännen
Det finns dom som hävdar att tjejer och killar inte kan vara vänner.
Att det alltid blir något mer. För en av parterna. Eller båda.
Förälskelse, kärlek, attraktion...
Och jag är nog beredd att hålla med.
När jag träffade Jimmy första gången fanns inga romantiska känslor alls.
Men när han kort därefter träffade Lena, så började jag fundera på om jag
kanske var intresserad av honom trots allt.
Det gick över snabbt. Vi förblev goda vänner. Kanske de bästa.
Under många år så pratade om allt med varann.
Han var min ängel. Han var verkligen det.
Jag kunde ringa mitt i natten och gråta när livet med Daniel var som värst.
Och han lyssnade alltid. Fanns alltid där. *underbara, underbara du*
Jimmys tjejer kom och gick.
Dom byttes ut fortare än jag hann lära mig förnamnet.
Så hade vi plötsligt känt varann i fyra år, men aldrig varit ens i närheten av en kyss.
Så när Jimmy en dag sa att han ville vi skulle försöka vara mer än vänner,
blev jag helt ställd.
"Och varför tror du att min förhållanden aldrig fungerar?
Jo, för att jag jämför alla andra tjejer med dig.
Du är den ultimata flickvännen", sa han.
Men jag ville inte. Kunde inte.
Visst fanns där en nyfikenhet, det kan jag inte förneka.
Tänk om... Hur skulle det bli..?
Men det vi hade var så djupt. Så äkta. Jag ville inte riskera det.
Ville inte förlora honom...
Drygt ett år senare träffade han Jeanette. Blev jättekär.
Hon tillät inga tjejkompisar. Så jag förlorade honom ändå.
Nu har vi tagit upp kontakten. Jeanette är ute ur bilden sedan länge.
Idag har vi båda förhållanden och varsin dotter på 1,5 år.
Sakta men säkert bygger vi upp den vänskap vi en gång hade.
Jimmy, min ängel:
- Jag älskar dig.
Att det alltid blir något mer. För en av parterna. Eller båda.
Förälskelse, kärlek, attraktion...
Och jag är nog beredd att hålla med.
När jag träffade Jimmy första gången fanns inga romantiska känslor alls.
Men när han kort därefter träffade Lena, så började jag fundera på om jag
kanske var intresserad av honom trots allt.
Det gick över snabbt. Vi förblev goda vänner. Kanske de bästa.
Under många år så pratade om allt med varann.
Han var min ängel. Han var verkligen det.
Jag kunde ringa mitt i natten och gråta när livet med Daniel var som värst.
Och han lyssnade alltid. Fanns alltid där. *underbara, underbara du*
Jimmys tjejer kom och gick.
Dom byttes ut fortare än jag hann lära mig förnamnet.
Så hade vi plötsligt känt varann i fyra år, men aldrig varit ens i närheten av en kyss.
Så när Jimmy en dag sa att han ville vi skulle försöka vara mer än vänner,
blev jag helt ställd.
"Och varför tror du att min förhållanden aldrig fungerar?
Jo, för att jag jämför alla andra tjejer med dig.
Du är den ultimata flickvännen", sa han.
Men jag ville inte. Kunde inte.
Visst fanns där en nyfikenhet, det kan jag inte förneka.
Tänk om... Hur skulle det bli..?
Men det vi hade var så djupt. Så äkta. Jag ville inte riskera det.
Ville inte förlora honom...
Drygt ett år senare träffade han Jeanette. Blev jättekär.
Hon tillät inga tjejkompisar. Så jag förlorade honom ändå.
Nu har vi tagit upp kontakten. Jeanette är ute ur bilden sedan länge.
Idag har vi båda förhållanden och varsin dotter på 1,5 år.
Sakta men säkert bygger vi upp den vänskap vi en gång hade.
Jimmy, min ängel:
- Jag älskar dig.
Blåbärssoppa
Davids feber och Lovas matvägran har utvecklats till...
Ja, precis. Magsjuka *ryser*
Jag mår dock prima än så länge.
Faktiskt bättre idag än på länge.
Även om jag fortfarande ser väldigt trött ut.
Ska traska bort till Hemköp nu och köpa
vitt bröd, A-fil och blåbärssoppa till sjuklingarnas magar.
Ja, precis. Magsjuka *ryser*
Jag mår dock prima än så länge.
Faktiskt bättre idag än på länge.
Även om jag fortfarande ser väldigt trött ut.
Ska traska bort till Hemköp nu och köpa
vitt bröd, A-fil och blåbärssoppa till sjuklingarnas magar.
Risken man får ta?
I veckan pratade jag med "R".
Han är en kompis hemifrån. Från ghettot *s*.
Vi har en väldigt speciell relation.
Trots att han är två år yngre är han lite "storebror".
På den tiden då vi hängde i spärren eller nere på torget i Hammarkullen,
var han den alla ville vara kompis med.
Inte så mycket för att han var respekterad, som för att folk var rädda för honom.
Jag kände honom inte. Bara till utseendet. Hälsade gjorde vi väl i och för sig...
En dag stod vi ett gäng, kanske tio stycken, när han tar upp en tårgas ur fickan.
Och inte den snälla varianten, som den jag har i handväskan och
som förblindar i högst 10 minuter...
Det här var av sorten "frätande spray som förblindar för livet".
Alla backar. Han skrattar.
Jag står kvar. Nära. Bara ett par decimeter ifrån honom.
Vet du vad det här är undrar han?
Jo, jag vet. Jag vet mycket väl vad det är.
Är du inte rädd?
Jag möter hans blick. Ler. Skakar på huvudet.
Nej.
Då ler han med. Lägger armen om mig.
Jag gillar dig, säger han. Jag skulle aldrig skada dig.
Den enda som stod kvar...
Sedan dess har vi ett speciellt band.
Jag tror faktiskt det handlar om respekt.
I vilket fall bad jag honom hjälpa mig med något preparat för att
gå ner i vikt eller åtminstone hålla min nuvarande.
Vägrar låta litiumet göra mig tjock (tjockare).
Han föreläste lite om risker och "du borde inte", som en "storebror" sig bör :-p
Men lovade att fixa det.
Jag är lite orolig för att kombinationen tillsammans med
mina andra mediciner ska vara skadlig (dödlig).
Vet inte riktigt om det är värt att ta den risken.
Får söka efter mer fakta tror jag...
Han är en kompis hemifrån. Från ghettot *s*.
Vi har en väldigt speciell relation.
Trots att han är två år yngre är han lite "storebror".
På den tiden då vi hängde i spärren eller nere på torget i Hammarkullen,
var han den alla ville vara kompis med.
Inte så mycket för att han var respekterad, som för att folk var rädda för honom.
Jag kände honom inte. Bara till utseendet. Hälsade gjorde vi väl i och för sig...
En dag stod vi ett gäng, kanske tio stycken, när han tar upp en tårgas ur fickan.
Och inte den snälla varianten, som den jag har i handväskan och
som förblindar i högst 10 minuter...
Det här var av sorten "frätande spray som förblindar för livet".
Alla backar. Han skrattar.
Jag står kvar. Nära. Bara ett par decimeter ifrån honom.
Vet du vad det här är undrar han?
Jo, jag vet. Jag vet mycket väl vad det är.
Är du inte rädd?
Jag möter hans blick. Ler. Skakar på huvudet.
Nej.
Då ler han med. Lägger armen om mig.
Jag gillar dig, säger han. Jag skulle aldrig skada dig.
Den enda som stod kvar...
Sedan dess har vi ett speciellt band.
Jag tror faktiskt det handlar om respekt.
I vilket fall bad jag honom hjälpa mig med något preparat för att
gå ner i vikt eller åtminstone hålla min nuvarande.
Vägrar låta litiumet göra mig tjock (tjockare).
Han föreläste lite om risker och "du borde inte", som en "storebror" sig bör :-p
Men lovade att fixa det.
Jag är lite orolig för att kombinationen tillsammans med
mina andra mediciner ska vara skadlig (dödlig).
Vet inte riktigt om det är värt att ta den risken.
Får söka efter mer fakta tror jag...
Idag har jag varit duktig (ganska iaf)
Sedan jag började med litium för drygt en månad sedan
har jag sakta men säkert börjat gå upp i vikt.
Nej, nej, nej!!!
Känner mig så ful, äcklig och plufsig.
Hatar alla byxor som skär in i midjan.
Dom hånar mig och berättar för mig hur tjock jag blivit.
Idag har jag ätit nyttigt. Och lite.
Promenerade till dagis istället för att ta bilen.
(Är ju faktiskt inte motiverat att köra dit när det tar 20 min att gå
och solen dessutom skiner...)
Och nu har jag tränat mage & rumpa =)
Känner mig duktig.
Nu ska jag bara orka fortsätta med nyttig mat & lite träning varje dag.
har jag sakta men säkert börjat gå upp i vikt.
Nej, nej, nej!!!
Känner mig så ful, äcklig och plufsig.
Hatar alla byxor som skär in i midjan.
Dom hånar mig och berättar för mig hur tjock jag blivit.
Idag har jag ätit nyttigt. Och lite.
Promenerade till dagis istället för att ta bilen.
(Är ju faktiskt inte motiverat att köra dit när det tar 20 min att gå
och solen dessutom skiner...)
Och nu har jag tränat mage & rumpa =)
Känner mig duktig.
Nu ska jag bara orka fortsätta med nyttig mat & lite träning varje dag.
Påskägg på Nova
Åkte ut till Nova tidigare idag.
Det är sällan jag får gå i affärer "ostört".
Oftast är Lova med och antingen springer omkring och ska pilla på allt,
eller så sitter hon i vagnen, skriker ilsket och vill åka hem.
Men idag låg hon och David hemma sjuka. Så jag passade på ;-)
Blev en hel del kläder till Lova inför Cyperresan samt lite "påskshopping".
Eller lite och lite....
Kom hem med en enorm påse fylld av påskägg, kort, godis, leksaker
och annat smått & gott som kan tänkas platsa i ett ägg =)
Slutsumman vågar jag inte ens nämna.
Och det här är bara början... ;-)
Men det är ju så roligt att köpa presenter.
Att få ge bort små saker som gör andra glada ♥
*myser*
Jag längtar till påsk :-p
Sjuklingar i sängen
David är sjuk. Har 39 graders feber.
Lova mår inte heller helt bra. Totalvägrat äta hela dagen.
Nu sover dom sött i dubbelsängen båda två :-)
Och eftersom det för en gångs skull är jag som mår bäst av oss,
så får jag ta mig ut och köpa middagsmat.
David har även önskat att jag ska köpa hem juice.
Så tänkte köra ut till Nova + Mobilia nu och handla lite.
Lova mår inte heller helt bra. Totalvägrat äta hela dagen.
Nu sover dom sött i dubbelsängen båda två :-)
Och eftersom det för en gångs skull är jag som mår bäst av oss,
så får jag ta mig ut och köpa middagsmat.
David har även önskat att jag ska köpa hem juice.
Så tänkte köra ut till Nova + Mobilia nu och handla lite.
Vad jobbigt det är att verkligen känna ...
Det var länge sedan jag verkligen kände något. Något verkligt.
Såsom kärlek och ömhet.
Det var länge sedan jag blev verkligt berörd.
Visst har jag kunnat känna.
Sällan känner man väl så mycket som när man har ångest.
Riktigt ångest.
Inte sån där "livet är lite tufft just nu ångest" som var och en påstår sig ha.
Och sällan är man väl så uppfylld av känslor av överväldigande som
när man är hypoman/manisk.
Men det var länge sedan jag visste vad jag kände för människor i min närhet.
Länge sedan jag blev berörd - bröllop, ett nyfött barn, dop, dödsfall...
...det var nästan så att jag ryckte på axlarna och bara gick vidare.
När Lova föddes, när de efter 38 timmar la upp henne på mitt bröst,
(den där stunden som alla säger är så magisk), då kände jag ingenting.
Ingenting!
Jag petade på henne lite pliktskyldigt. Kände att det förväntades att jag gjorde det.
Sen bad jag barnmorskan ta bort henne.
Idag, efter några veckors behandling med litium och terapi så gråter jag vid
bara minnet av det. Över vad jag missade där inne i min bubbla.
Jag sitter med tårar i ögonen när jag tittar på...Scrubs! Läser en vanlig tidning.
Eller ser ett gulligt par. Jag har blivit helt knäpp åt andra hållet.
Troligen är det övergående. En vanlig biverkning såhär i början.
Men det positiva med att känna riktiga känslor igen är det jag känner för
människorna i min närhet. Att alla mina relationer blivit klarare, tydligare.
Hur jag känner att jag verkligen älskar många av dom som finns i mitt liv.
Och att jag inte förstår varför andra finns kvar där.
Antagligen har jag känt lika mycket (el lite) för alla innan och därför inte
kunnat välja bort dom som inte tillför något, som bara stjäl energi.
Jag visste nog inte vilka mina verkliga vänner var.
Nu vet jag vilka jag älskar. Så nästa stora fråga är ju då vilka som älskar mig.
"I nöden prövas vännen", sägs det ju.
Snart ska jag berätta för alla vad som hänt de senaste veckorna.
Kanske hur det varit ända sen Lova föddes,
eller till och med ännu längre bakåt i tiden...
Antar att dom som finns kvar efter det, dom som stannar,
dom som stöttar och säger att jag kan ringa dygnets alla timmar;
- Det är dom som är värda att kallas vänner.
Mina vänner.
Såsom kärlek och ömhet.
Det var länge sedan jag blev verkligt berörd.
Visst har jag kunnat känna.
Sällan känner man väl så mycket som när man har ångest.
Riktigt ångest.
Inte sån där "livet är lite tufft just nu ångest" som var och en påstår sig ha.
Och sällan är man väl så uppfylld av känslor av överväldigande som
när man är hypoman/manisk.
Men det var länge sedan jag visste vad jag kände för människor i min närhet.
Länge sedan jag blev berörd - bröllop, ett nyfött barn, dop, dödsfall...
...det var nästan så att jag ryckte på axlarna och bara gick vidare.
När Lova föddes, när de efter 38 timmar la upp henne på mitt bröst,
(den där stunden som alla säger är så magisk), då kände jag ingenting.
Ingenting!
Jag petade på henne lite pliktskyldigt. Kände att det förväntades att jag gjorde det.
Sen bad jag barnmorskan ta bort henne.
Idag, efter några veckors behandling med litium och terapi så gråter jag vid
bara minnet av det. Över vad jag missade där inne i min bubbla.
Jag sitter med tårar i ögonen när jag tittar på...Scrubs! Läser en vanlig tidning.
Eller ser ett gulligt par. Jag har blivit helt knäpp åt andra hållet.
Troligen är det övergående. En vanlig biverkning såhär i början.
Men det positiva med att känna riktiga känslor igen är det jag känner för
människorna i min närhet. Att alla mina relationer blivit klarare, tydligare.
Hur jag känner att jag verkligen älskar många av dom som finns i mitt liv.
Och att jag inte förstår varför andra finns kvar där.
Antagligen har jag känt lika mycket (el lite) för alla innan och därför inte
kunnat välja bort dom som inte tillför något, som bara stjäl energi.
Jag visste nog inte vilka mina verkliga vänner var.
Nu vet jag vilka jag älskar. Så nästa stora fråga är ju då vilka som älskar mig.
"I nöden prövas vännen", sägs det ju.
Snart ska jag berätta för alla vad som hänt de senaste veckorna.
Kanske hur det varit ända sen Lova föddes,
eller till och med ännu längre bakåt i tiden...
Antar att dom som finns kvar efter det, dom som stannar,
dom som stöttar och säger att jag kan ringa dygnets alla timmar;
- Det är dom som är värda att kallas vänner.
Mina vänner.
Vad som gör mig lycklig just nu =)
Var länge sedan jag lyssnade på den. Nu kan jag inte sluta.
Går på repeat varje morgon medan jag fixar frukost.
David börjar tröttna, men Lova dansar ännu ;-)
http://www.youtube.com/watch?v=OEwI3yKMxkI
R.E.M
"Leaving New York"
It's quiet now
And what it brings
Is everything
Comes calling back
A brilliant night
I'm still awake
I looked ahead
I'm sure I saw you there
You don't need me
To tell you now
That nothing can compare
You might have laughed if I told you
You might have hidden A frown
You might have succeeded in changing me
I might have been turned around
It's easier to leave than to be left behind
Leaving was never my proud
Leaving New York, never easy
I saw the light fading out
Now life is sweet
And what it brings
I tried to take
But loneliness
It wears me out
It lies in wait
And I've lost
Still in my eyes
The shadow of necklace
Across your thigh
I might've lived my life in a dream, but I swear
This is real
Memory fuses and shatters like glass
Mercurial future, forget the past
It's you, it's what I feel.
You might have laughed if I told you (it's pulling me apart)
You might have hidden a frown (change)
You might have succeeded in changing me (it's pulling me apart)
I might have been turned around (change)
It's easier to leave than to be left behind (it's pulling me apart)
Leaving was never my proud (change)
Leaving New York, never easy (it's pulling me apart)
I saw the light fading out
You find it in your heart, it's pulling me apart
You find it in your heart, change...
I told you, forever
I love you, forever
I told you, I love you
I love you, forever
I told you, forever
You never, you never
You told me forever
You might have laughed if I told you
You might have hidden the frown
You might have succeeded in changing me
I might have been turned around
It's easier to leave than to be left behind (it's pulling me apart)
Leaving was never my proud (change)
Leaving New York never easy (it's pulling me apart)
I saw the life fading out (change)
Leaving New York, never easy (it's pulling me apart)
I saw the light fading out (change)
Leaving New York never easy (it's pulling me apart)
I saw the life fading out (change)
Går på repeat varje morgon medan jag fixar frukost.
David börjar tröttna, men Lova dansar ännu ;-)
http://www.youtube.com/watch?v=OEwI3yKMxkI
R.E.M
"Leaving New York"
It's quiet now
And what it brings
Is everything
Comes calling back
A brilliant night
I'm still awake
I looked ahead
I'm sure I saw you there
You don't need me
To tell you now
That nothing can compare
You might have laughed if I told you
You might have hidden A frown
You might have succeeded in changing me
I might have been turned around
It's easier to leave than to be left behind
Leaving was never my proud
Leaving New York, never easy
I saw the light fading out
Now life is sweet
And what it brings
I tried to take
But loneliness
It wears me out
It lies in wait
And I've lost
Still in my eyes
The shadow of necklace
Across your thigh
I might've lived my life in a dream, but I swear
This is real
Memory fuses and shatters like glass
Mercurial future, forget the past
It's you, it's what I feel.
You might have laughed if I told you (it's pulling me apart)
You might have hidden a frown (change)
You might have succeeded in changing me (it's pulling me apart)
I might have been turned around (change)
It's easier to leave than to be left behind (it's pulling me apart)
Leaving was never my proud (change)
Leaving New York, never easy (it's pulling me apart)
I saw the light fading out
You find it in your heart, it's pulling me apart
You find it in your heart, change...
I told you, forever
I love you, forever
I told you, I love you
I love you, forever
I told you, forever
You never, you never
You told me forever
You might have laughed if I told you
You might have hidden the frown
You might have succeeded in changing me
I might have been turned around
It's easier to leave than to be left behind (it's pulling me apart)
Leaving was never my proud (change)
Leaving New York never easy (it's pulling me apart)
I saw the life fading out (change)
Leaving New York, never easy (it's pulling me apart)
I saw the light fading out (change)
Leaving New York never easy (it's pulling me apart)
I saw the life fading out (change)
Nej, jag kan inte få "vem jag vill" & dessutom är jag kanske är nöjd!!!
Åh, vad det stör mig med människor som ska lägga sig i
och tycka en massa om sånt som dom inte har med att göra.
Igår var jag med mamma & Lova i en liten klädbutik för barn.
In kommer en annan mamma med sin lille son och en något äldre kvinna.
Hon är på den stackars mamman HELA tiden om vad hon ska/får/bör göra med pojken.
Hallå! Vems barn är det egentligen???
Förstår snart att det inte ens är hennes mamma, utan svärmor...
(Det var egentligen inte det jag skulle skriva om, men kom o tänka på det nu).
Pratade med en kompis igår.
Nämnde att jag känner mig så tjock, sliten och ful av litiumet.
Varpå hon säger att efter vi varit "hemma" sist
(och jag även träffade hennes föräldrar och syskon), så pratade hennes mamma
om hur bra jag såg ut och vilken fin dotter jag har i flera dagar efteråt.
Fine. Så långt är det jättekul att höra.
Men sen hade hon även undrat vad jag gjorde tillsammans med "den där killen".
Varför jag inte lämnade honom när jag (enligt henne) skulle kunna få vem som helst.
Ahh!! Hur kan man säga så???
Som att allt skulle handla om utseende.
Och dessutom, vem är hon att avgöra om David är tillräckligt snygg eller ej för mig?!
Min fina älskling, så det så!!!
Vi har det visserligen inte jättebra just nu. Men jag älskar honom för den han är.
Han är underbar och de första två åren var jag så kär att jag inte kunde sluta le.
Två år!! Så länge har jag aldrig varit nyförälskad i någon annan. Någonsin.
Fortfarande sliten
För en stund sedan ringde doktor Anders.
Jag tycker det är så skönt att han alltid hör av sig när han sagt.
Men något nytt värde hade han inte fått. Kanske i em.
I så fall skulle han ringa igen.
Han ville mest höra hur jag mådde. Om biverkningarna gett med sig.
Det har dom inte gjort än. Inte helt iaf.
Men det känns som jag mår lite bättre för var dag.
Fast jag ser fortfarande helt förstörd ut...
I söndags när vi var hos Ola & Anna hade jag ändå
lyckats fixa till mig så att jag såg förvånansvärt pigg ut.
Klistrar in ett bildbevis...
Nån bild "före smink" tänker jag däremot inte bjuda på :-P
Okej...inte jättepigg - men då skulle ni sett mig innan!
Jag tycker det är så skönt att han alltid hör av sig när han sagt.
Men något nytt värde hade han inte fått. Kanske i em.
I så fall skulle han ringa igen.
Han ville mest höra hur jag mådde. Om biverkningarna gett med sig.
Det har dom inte gjort än. Inte helt iaf.
Men det känns som jag mår lite bättre för var dag.
Fast jag ser fortfarande helt förstörd ut...
I söndags när vi var hos Ola & Anna hade jag ändå
lyckats fixa till mig så att jag såg förvånansvärt pigg ut.
Klistrar in ett bildbevis...
Nån bild "före smink" tänker jag däremot inte bjuda på :-P
Okej...inte jättepigg - men då skulle ni sett mig innan!
Lilla älsklingen ...
Det har varit en jobbig förmiddag.
Lova grät hela vägen till dagis och klamrade sig
gråtande fast vid mig när jag skulle gå...
Det är så hemskt!!!
Mitt hjärta går verkligen i tusen bitar varje gång.
Nu går jag runt som på nålar här hemma och väntar
på att det ska bli dags att hämta henne.
Hoppas hon leker och är glad. Att hon har ätit och
kunnat sova en stund. Att hon inte är ledsen ännu...
Ska ta med henne och mata ankorna (änderna) i
stadsparken sen. Det gillar hon, min lilla skruttunge.
Lova grät hela vägen till dagis och klamrade sig
gråtande fast vid mig när jag skulle gå...
Det är så hemskt!!!
Mitt hjärta går verkligen i tusen bitar varje gång.
Nu går jag runt som på nålar här hemma och väntar
på att det ska bli dags att hämta henne.
Hoppas hon leker och är glad. Att hon har ätit och
kunnat sova en stund. Att hon inte är ledsen ännu...
Ska ta med henne och mata ankorna (änderna) i
stadsparken sen. Det gillar hon, min lilla skruttunge.
David har fått nog av mina hemska fötter...
Efter snart 20 år som diabetiker har fötterna tagit viss skada.
Känseln är det inget fel på, men svettkörtlarna är helt förstörda.
Kan nog låta lite som ett lyxproblem - att inte kunna svettas om fötterna.
Men tyvärr är det så att svettet även ska förse fötterna med fukt...
Mina fötter är med andra ord extremt torra.
För att förebygga problem ska jag smörja dom med en fet salva varje kväll.
Det är tråkigt och jobbigt och jag "glömmer" det ofta.
Resultatet blir torra, fnasiga fötter som spricker sönder.
För ett par veckor sedan var det så illa att jag fick djupa sprickor
som blödde och gjorde så ont att jag knappt kunde gå.
Då fick David nog och utsåg sig själv till min personliga fotvårdare.
Varje kväll kommer han med en fotkräm och ett par bomullsstrumpor
och smörjer in mina fötter.
Och inte mig emot :-p
(Måste ju erkänna också....att fötterna mår SÅ mycket bättre nu).
Känseln är det inget fel på, men svettkörtlarna är helt förstörda.
Kan nog låta lite som ett lyxproblem - att inte kunna svettas om fötterna.
Men tyvärr är det så att svettet även ska förse fötterna med fukt...
Mina fötter är med andra ord extremt torra.
För att förebygga problem ska jag smörja dom med en fet salva varje kväll.
Det är tråkigt och jobbigt och jag "glömmer" det ofta.
Resultatet blir torra, fnasiga fötter som spricker sönder.
För ett par veckor sedan var det så illa att jag fick djupa sprickor
som blödde och gjorde så ont att jag knappt kunde gå.
Då fick David nog och utsåg sig själv till min personliga fotvårdare.
Varje kväll kommer han med en fotkräm och ett par bomullsstrumpor
och smörjer in mina fötter.
Och inte mig emot :-p
(Måste ju erkänna också....att fötterna mår SÅ mycket bättre nu).
Knäckebröd med smör =)
Nu vågar jag åka hem, för nu känner jag igen dig,
sa mamma till mig i morse.
Hon tittade menande på min kopp med te
och mitt knäckebröd med enbart smör på...
???
Tydligen så har jag ätit sedan hon kom hit i förra veckan.
Riktig mat. Mycket mat. Frukost, lunch och middag.
Och glass, mängder av glass.
Jag.
Jag som aldrig äter, enligt mamma.
Som kan gå hela dagar utan att äta något.
Det ligger nog något i det.
Jag har varit hungrig (ännu en biverkning av litiumet?),
på ett helt annat sätt än jag brukar vara.
Nu känner jag mig nästan "normal" igen.
Det där ständiga suget efter mat börjar avta.
Därav min vanliga frukost, dvs;
En kopp te och ett knäckebröd med Becel ;-)
sa mamma till mig i morse.
Hon tittade menande på min kopp med te
och mitt knäckebröd med enbart smör på...
???
Tydligen så har jag ätit sedan hon kom hit i förra veckan.
Riktig mat. Mycket mat. Frukost, lunch och middag.
Och glass, mängder av glass.
Jag.
Jag som aldrig äter, enligt mamma.
Som kan gå hela dagar utan att äta något.
Det ligger nog något i det.
Jag har varit hungrig (ännu en biverkning av litiumet?),
på ett helt annat sätt än jag brukar vara.
Nu känner jag mig nästan "normal" igen.
Det där ständiga suget efter mat börjar avta.
Därav min vanliga frukost, dvs;
En kopp te och ett knäckebröd med Becel ;-)
Leaving New York
Underbar morgon med en varm och vänlig sol som letade sig in i vårt kök.
Var uppe runt halv åtta allihopa.
Har nästan blivit lite rutin att mamma och Lova läser böcker i soffan
och David duschar medan jag fixar frukost.
Kokade te, bredde smörgåsar och blandade juice medan jag
lyssnade på R.E.M. (några gånger extra på Leaving New York)
Härligt!!
Kan man få en bättre start på dagen?!
Nu har jag precis "bokat" eller rättare sagt vunnit en tågbiljett
på Tradera till mamma i eftermiddag. *snyft*
Jag och Lova stannar kvar här ändå.
Insåg olämpligheten i att jag skulle köra tillbaka själv...
Dessutom är det nog bra om Lova kan komma iväg till dagis
imorgon och på fredag.
Och så är vi bortbjuda till helgen.
Så..ja...det får bli såhär.
Var uppe runt halv åtta allihopa.
Har nästan blivit lite rutin att mamma och Lova läser böcker i soffan
och David duschar medan jag fixar frukost.
Kokade te, bredde smörgåsar och blandade juice medan jag
lyssnade på R.E.M. (några gånger extra på Leaving New York)
Härligt!!
Kan man få en bättre start på dagen?!
Nu har jag precis "bokat" eller rättare sagt vunnit en tågbiljett
på Tradera till mamma i eftermiddag. *snyft*
Jag och Lova stannar kvar här ändå.
Insåg olämpligheten i att jag skulle köra tillbaka själv...
Dessutom är det nog bra om Lova kan komma iväg till dagis
imorgon och på fredag.
Och så är vi bortbjuda till helgen.
Så..ja...det får bli såhär.
Åka hem
Imorgon har mamma tänkt åka hem.
Jag lyckades med andra ord att få henne att stanna en extra dag :-D
Blir nog så att jag och lillsmulan följer med "hem".
Tror inte det kommer fungera/vara så bra för någon om vi ska
vara här hemma själva om dagarna...
Nu är det sovdags. Jättetrött.
Tiden går så fort ...
Idag har jag varit och lämnat nya blodprover.
Hoppas på bra värden denna vecka med.
Lova har blivit sjuk igen.
Andra gången sedan dagisstarten för två veckor sen.
Nu är hon hostig och har feber.
Men verkar må rätt okej ändå. Både äter och leker.
Jag däremot är trött - konsekvensen av att Lova envisas
med att sova i vår säng när hon är sjuk...
Och så ligger hon där och snurrar, sparkas och pratar i sömnen.
Men hur trött jag än är, så fylls jag av sån lycka och tacksamhet
när jag tittar på henne där hon ligger bredvid mig i sängen och sover.
Min fina, underbara lilla flicka.
Tiden går så fort. Alldeles för fort!!
En liten pepparkaka (3 månader gammal)
Sommarfin (8 månder)
Gosar med mamma i förra veckan (18 månader)
Hoppas på bra värden denna vecka med.
Lova har blivit sjuk igen.
Andra gången sedan dagisstarten för två veckor sen.
Nu är hon hostig och har feber.
Men verkar må rätt okej ändå. Både äter och leker.
Jag däremot är trött - konsekvensen av att Lova envisas
med att sova i vår säng när hon är sjuk...
Och så ligger hon där och snurrar, sparkas och pratar i sömnen.
Men hur trött jag än är, så fylls jag av sån lycka och tacksamhet
när jag tittar på henne där hon ligger bredvid mig i sängen och sover.
Min fina, underbara lilla flicka.
Tiden går så fort. Alldeles för fort!!
En liten pepparkaka (3 månader gammal)
Sommarfin (8 månder)
Gosar med mamma i förra veckan (18 månader)
Mamma stanna !!!
Imorgon funderar mamma på att ta tåget hem.
Hon har varit här i över en vecka nu, men det känns
som hon kom igår.
Lova älskar att ha mormor här.
Det första hon säger när hon vaknar på morgonen är "momo dä".
Och så pekar hon ut mot vardagsrummet.
Lova och mormor läser ännu en bok...
Jag tycker också det är underbart.
Hela veckan har jag haft sällskap.
Någon att prata med.
Någon som brytt sig om mig lite extra.
Som hjälpt mig om dagarna.
Mamma, snälla, stanna...bara liiite till...
Hon har varit här i över en vecka nu, men det känns
som hon kom igår.
Lova älskar att ha mormor här.
Det första hon säger när hon vaknar på morgonen är "momo dä".
Och så pekar hon ut mot vardagsrummet.
Lova och mormor läser ännu en bok...
Jag tycker också det är underbart.
Hela veckan har jag haft sällskap.
Någon att prata med.
Någon som brytt sig om mig lite extra.
Som hjälpt mig om dagarna.
Mamma, snälla, stanna...bara liiite till...
Min pappa
Klockan 21:15 ringer hemtelefonen.
Jag blir irriterad.
Alla vi känner VET ju att Lova sover...
Det är pappa. Min pappa!
Jag kan räkna upp gångerna han ringt
till mig på ena handens fingrar.
Försöker verka oberörd.
Men det lyckas nog inget vidare.
Skakar. I hela kroppen.
Känner mig frusen trots att det hettar i kinderna.
Vet inte varför.
För att jag ännu är arg på honom?
För att jag inte förlåtit honom?
Kanske fortfarande lite rädd?
Eller för att jag blir så glad?
Så lycklig att han ringer mig?
Jag blir irriterad.
Alla vi känner VET ju att Lova sover...
Det är pappa. Min pappa!
Jag kan räkna upp gångerna han ringt
till mig på ena handens fingrar.
Försöker verka oberörd.
Men det lyckas nog inget vidare.
Skakar. I hela kroppen.
Känner mig frusen trots att det hettar i kinderna.
Vet inte varför.
För att jag ännu är arg på honom?
För att jag inte förlåtit honom?
Kanske fortfarande lite rädd?
Eller för att jag blir så glad?
Så lycklig att han ringer mig?
Trött mamma på väg till Burlöv Center
Jag är så tung och trött.
Vill helst av allt bara sova.
Men det går inte.
Ska åka till Burlöv Center nu.
Måste köpa skor till Lova.
Vill helst av allt bara sova.
Men det går inte.
Ska åka till Burlöv Center nu.
Måste köpa skor till Lova.
"Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva"
Ja, jag tyckte ju att Ann Heberlein´s bok
"Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva" förtjänade
ett eget inlägg...
Det är en fantastisk bok.
Ändå tog det mig ett tag att läsa de drygt 200 sidorna.
Det var så jobbigt. Så tungt innehåll.
Jag läste, kände igen mig och grät.
Tog en paus.
Ibland bara några minuter för att torka tårarna.
Ibland en dag eller två, för att smälta det jag läst.
Lite extra känsla fick jag nog för att handlingen utspelar
sig här i min närhet. I Lund, Malmö och Burlöv.
(Men det finns även med resor till bl a Stockholm och Visby)
Fast till största del var det såklart känslorna som fångade mig.
Känslor nedskrivna till hela kapitel.
Meningar med så mycket betydelse.
Och så alla dessa ord.
Ord som kunde ha varit mina egna.
Köp den, läs den, förstå mig!
(Mer om boken vid tillfälle. Nu är det sovdags)
"Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva" förtjänade
ett eget inlägg...
Det är en fantastisk bok.
Ändå tog det mig ett tag att läsa de drygt 200 sidorna.
Det var så jobbigt. Så tungt innehåll.
Jag läste, kände igen mig och grät.
Tog en paus.
Ibland bara några minuter för att torka tårarna.
Ibland en dag eller två, för att smälta det jag läst.
Lite extra känsla fick jag nog för att handlingen utspelar
sig här i min närhet. I Lund, Malmö och Burlöv.
(Men det finns även med resor till bl a Stockholm och Visby)
Fast till största del var det såklart känslorna som fångade mig.
Känslor nedskrivna till hela kapitel.
Meningar med så mycket betydelse.
Och så alla dessa ord.
Ord som kunde ha varit mina egna.
Köp den, läs den, förstå mig!
(Mer om boken vid tillfälle. Nu är det sovdags)
Jag vill inte heller dö
I boken "Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva",
skriver Ann Heberlein om/till sin man;
"Han har verkligen älskat mig allt han har orkat
och kunnat och förmått.
Han har antagligen älskat mig mer än jag förtjänat.
Han har funnits där.
Han har sällan svikit, alltid förlåtit.
Och jag älskade dig. Jag gjorde verkligen det.
Det vill jag att du ska veta. Det vill jag att du tror på.
Ja. Nog svek jag. Nog bedrog jag.
Men aldrig, aldrig gav jag mitt hjärta, min kropp och min själ
fullt ut - det lilla jag har - till någon annan än dig."
♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥
Ungefär så skulle nog mitt avskedsbrev också kunna se ut.
För min älskling jag förtjänar dig inte!
Jag var arg, irriterad och orättvis.
Men du gick ut och kom tillbaka med blommor.
Varför?
För att du älskar mig.
Du är så underbar.
Och jag önskar att jag var annorlunda...
Du förtjänar så mycket mer.
Älskling varför lämnar du mig inte??
Boken av Ann Heberlein är för övrigt en fantastisk bok.
Började skriva om den här...men den är värd ett eget inlägg.
(Blir nog fler än ett skulle jag tro, men börjar med det =)
skriver Ann Heberlein om/till sin man;
"Han har verkligen älskat mig allt han har orkat
och kunnat och förmått.
Han har antagligen älskat mig mer än jag förtjänat.
Han har funnits där.
Han har sällan svikit, alltid förlåtit.
Och jag älskade dig. Jag gjorde verkligen det.
Det vill jag att du ska veta. Det vill jag att du tror på.
Ja. Nog svek jag. Nog bedrog jag.
Men aldrig, aldrig gav jag mitt hjärta, min kropp och min själ
fullt ut - det lilla jag har - till någon annan än dig."
♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥
Ungefär så skulle nog mitt avskedsbrev också kunna se ut.
För min älskling jag förtjänar dig inte!
Jag var arg, irriterad och orättvis.
Men du gick ut och kom tillbaka med blommor.
Varför?
För att du älskar mig.
Du är så underbar.
Och jag önskar att jag var annorlunda...
Du förtjänar så mycket mer.
Älskling varför lämnar du mig inte??
Boken av Ann Heberlein är för övrigt en fantastisk bok.
Började skriva om den här...men den är värd ett eget inlägg.
(Blir nog fler än ett skulle jag tro, men börjar med det =)
Är hoppet det sista som lämnar människan ?
Glittret i mina ögon, det försvann för länge sen.
Men där fanns i alla fall en gnista kvar.
Ett svagt litet ljus. Ett hopp.
Nu har även det slocknat.
Det finns ingenting kvar.
Mina ögon är bara matta och tomma.
Reflekterar en själ som brunnit ut.
Men där fanns i alla fall en gnista kvar.
Ett svagt litet ljus. Ett hopp.
Nu har även det slocknat.
Det finns ingenting kvar.
Mina ögon är bara matta och tomma.
Reflekterar en själ som brunnit ut.
Hellre dö levande än leva död.
Tung, tung, tung.
Tung och trött.
Två veckor har jag bestämt mig för att ge det, litiumet.
Sen slutar jag om jag inte mår bättre.
Hellre ett liv som det jag hade innan än det här!
Såhär kan jag inte leva. Lever inte.
Utan medicinen riskerar jag visserligen att
någon gång må så dåligt att jag väljer att dö.
Men då har jag i alla fall levt fram tills dess.
Nu ska vi snart hem till Ola & Anna på middag.
Orkar egentligen inte. Men jag ska.
Ser för jävlig ut.
Sliten. Trasig.
Tack och lov att det finns smink...
Tung och trött.
Två veckor har jag bestämt mig för att ge det, litiumet.
Sen slutar jag om jag inte mår bättre.
Hellre ett liv som det jag hade innan än det här!
Såhär kan jag inte leva. Lever inte.
Utan medicinen riskerar jag visserligen att
någon gång må så dåligt att jag väljer att dö.
Men då har jag i alla fall levt fram tills dess.
Nu ska vi snart hem till Ola & Anna på middag.
Orkar egentligen inte. Men jag ska.
Ser för jävlig ut.
Sliten. Trasig.
Tack och lov att det finns smink...
Negativt = positivt :-p
Idag vågade jag äntligen testa mig.
Det blev ett streck. Bara ett.
Ett negativt testsvar alltså.
Men positivt för mig.
Nu måste jag vara mer försiktig i fortsättningen.
Det finns en bok som jag precis har läst.
Det skulle kunna ha varit jag som skrivit den.
Varje ord kunde ha varit mitt.
Jag ska snart berätta mer om den.
Återge de stycken jag fastnat särskilt för.
Kanske kan de ge någon annan en känsla
av samhörighet, precis som de gjorde för mig.
Samhöringhet genom ångest och dödslängtan
visserligen.
Men ändå.
Det blev ett streck. Bara ett.
Ett negativt testsvar alltså.
Men positivt för mig.
Nu måste jag vara mer försiktig i fortsättningen.
Det finns en bok som jag precis har läst.
Det skulle kunna ha varit jag som skrivit den.
Varje ord kunde ha varit mitt.
Jag ska snart berätta mer om den.
Återge de stycken jag fastnat särskilt för.
Kanske kan de ge någon annan en känsla
av samhörighet, precis som de gjorde för mig.
Samhöringhet genom ångest och dödslängtan
visserligen.
Men ändå.
Ge fan i mitt iste och smör !!!
Nu är jag uppe i rätt koncentration.
Borde jag inte må bättre då?
Istället mår jag sämre än någonsin.
Sämre än på länge i alla fall.
Blev så arg på David förut.
Vad han hade gjort?
Han hade ställt in kannan med iste i kylen.
Jag ville att det skulle vara rumstempererat...
Dessutom hade han tagit fram och lämnat mitt
Becel på diskbänken.
Det var alldeles mjukt och äckligt.
Mitt Becel?
Vi har varsitt smörpaket eftersom David föredrar
riktigt smör, typ Bregott 70 % och jag vill ha Becel,
eller möjligen Mini-Lätta.
I vilket fall blev jag vansinnig på honom.
Men lyckades hålla mig hyfsat sansad.
Lova satt ju där.
Annars kunde jag mycket väl ha slängt ett glas på honom.
Det hade varit skönt.
Jag hade behövt ljudet av ett glas som går i tusen bitar.
Det var länge sen.
Borde jag inte må bättre då?
Istället mår jag sämre än någonsin.
Sämre än på länge i alla fall.
Blev så arg på David förut.
Vad han hade gjort?
Han hade ställt in kannan med iste i kylen.
Jag ville att det skulle vara rumstempererat...
Dessutom hade han tagit fram och lämnat mitt
Becel på diskbänken.
Det var alldeles mjukt och äckligt.
Mitt Becel?
Vi har varsitt smörpaket eftersom David föredrar
riktigt smör, typ Bregott 70 % och jag vill ha Becel,
eller möjligen Mini-Lätta.
I vilket fall blev jag vansinnig på honom.
Men lyckades hålla mig hyfsat sansad.
Lova satt ju där.
Annars kunde jag mycket väl ha slängt ett glas på honom.
Det hade varit skönt.
Jag hade behövt ljudet av ett glas som går i tusen bitar.
Det var länge sen.
Jag beundrar dig så !!!
"P"
Det gör ont i mig när jag tänker på
vad du varit med om.
Jag kan inte förstå att du orkat leva vidare.
Att någon kan vara så stark.
Jag beundrar dig för att du lever.
Och inte bara fysiskt.
Först förlorade du din pojkvän.
Han dog efter bara några månaders sjukdom.
Sen blev du våldtagen av din styvpappa.
Det visade sig att han försökt i många år.
Med både dig och dina vänner.
Först då förstod jag varför din dörr alltid var låst,
och varför jag inte på några villkor fick gå
upp ensam hos dig om natten...
Så tog din pappa livet av sig.
Bara sådär.
Sprit, tabletter och ett avskedsbrev.
Sedan dog din lillebror efter lång tids cancer.
Bara 19 år...
Jag beundrar dig, så mycket !!!
Du är fantastisk.
Det gör ont i mig när jag tänker på
vad du varit med om.
Jag kan inte förstå att du orkat leva vidare.
Att någon kan vara så stark.
Jag beundrar dig för att du lever.
Och inte bara fysiskt.
Först förlorade du din pojkvän.
Han dog efter bara några månaders sjukdom.
Sen blev du våldtagen av din styvpappa.
Det visade sig att han försökt i många år.
Med både dig och dina vänner.
Först då förstod jag varför din dörr alltid var låst,
och varför jag inte på några villkor fick gå
upp ensam hos dig om natten...
Så tog din pappa livet av sig.
Bara sådär.
Sprit, tabletter och ett avskedsbrev.
Sedan dog din lillebror efter lång tids cancer.
Bara 19 år...
Jag beundrar dig, så mycket !!!
Du är fantastisk.
Är DU min vän ?
David blev nästan lika glad som mig över provsvaret =)
Nu får vi bara hoppas att det håller sig stabilt där.
(Nya blodprover på tisdag).
Är så nöjd med läkaren jag har nu. Liksom psykologen.
Och "familjesamtalskontakterna".
Känns som jag äntligen fått hjälp på riktigt.
Av personer som bryr sig om hur jag mår.
Som verkligen bryr sig ♥
Nu ska jag bara börja bry mig om mig själv också.
Vilket konstigt nog känns skrämmande.
Antagligen för att jag kommer prioritera annolunda då.
Sätta mig själv framför andra, i alla fall ibland.
Välja bort människor ur mitt liv.
Nu låter jag folk och sk vänner trampa på mig.
Utnyttja mig.
Tro mig, jag är medveten om det.
Jag orkar oftast bara inte bry mig.
Tycker väl inte att jag förtjänar nåt annat.
Men mitt mål är att bygga upp mig själv igen.
Bli den jag en gång var.
Bli den jag är menad att vara.
8,1
Doktor Anders ringde.
Mitt värde?
8,1 !!!
Helt perfekt. Ingen mer upptrappning.
Så glad att jag skulle kunna gråta,
men det ska jag inte :-p
Jag ska laga middag till underbara familjen istället!!
Två minus ett = ett = noll
Trött idag. Men mår lite mindre illa!
Väntar på posten.
Nervös.
Jag är nog inte den enda som är det.
Men nej, jag ska inte ta ut något i förskott.
Ska vänta och se.
Förmodligen blir det bara ett enda litet streck.
Inte två.
Dvs negativt.
Fast positivt :-s
Väntar på posten.
Nervös.
Jag är nog inte den enda som är det.
Men nej, jag ska inte ta ut något i förskott.
Ska vänta och se.
Förmodligen blir det bara ett enda litet streck.
Inte två.
Dvs negativt.
Fast positivt :-s
Bara JAG !!!
JAG har rätt att straffa/skada mig själv.
När jag känner att jag måste göra något
för att kunna hantera ångesten.
Då får JAG skada mig.
Det är inte bra. Det vet jag. Jag borde inte.
Men jag får göra det. Det är okej.
DU får däremot inte skada mig.
Inte på några villkor.
Även om jag ber om det.
DU får aldrig gå med på att straffa el skada mig.
Då bekräftar du bara min egen hemska sanning:
- Att jag inte är värd bättre.
Du hanterar min ångest med kärlek. Mitt självförakt med att säga ifrån.
Min ilska lämnar du åt mig. Låter mig bara vara.
När ångesten, skammen och tårarna kommer efteråt finns du där igen.
Med en varm och trygg famn. Säger att det är okej.
Du lyckas med det andra inte klarat av - utan att ens anstränga dig.
Du älskling.
Den du är, är bara så rätt för mig.
När jag känner att jag måste göra något
för att kunna hantera ångesten.
Då får JAG skada mig.
Det är inte bra. Det vet jag. Jag borde inte.
Men jag får göra det. Det är okej.
DU får däremot inte skada mig.
Inte på några villkor.
Även om jag ber om det.
DU får aldrig gå med på att straffa el skada mig.
Då bekräftar du bara min egen hemska sanning:
- Att jag inte är värd bättre.
Du hanterar min ångest med kärlek. Mitt självförakt med att säga ifrån.
Min ilska lämnar du åt mig. Låter mig bara vara.
När ångesten, skammen och tårarna kommer efteråt finns du där igen.
Med en varm och trygg famn. Säger att det är okej.
Du lyckas med det andra inte klarat av - utan att ens anstränga dig.
Du älskling.
Den du är, är bara så rätt för mig.
... jag vet inte....inte någonting alls faktiskt...
Ännu en dag.
Jag trodde jag skulle börja må bättre.
Men jag blir bara mer och mer förvirrad.
Vet inte vad som är "normalt" längre.
Hur man ska må. Hur man ska känna...
Hur man ska vara för att passa in.
David säger att han tycker jag gör lagom.
Jossa tycker jag gör för mycket, hela tiden...
Robban tycker jag sover jämt.
Mamma "skäller" på mig för att jag inte sover...
Malin tycker jag verkar ha bra balans i tillvaron.
Emma är orolig för att jag verkar ur balans...
Och jag själv, jag vet inte.
Inte någonting alls.
Jag trodde jag skulle börja må bättre.
Men jag blir bara mer och mer förvirrad.
Vet inte vad som är "normalt" längre.
Hur man ska må. Hur man ska känna...
Hur man ska vara för att passa in.
David säger att han tycker jag gör lagom.
Jossa tycker jag gör för mycket, hela tiden...
Robban tycker jag sover jämt.
Mamma "skäller" på mig för att jag inte sover...
Malin tycker jag verkar ha bra balans i tillvaron.
Emma är orolig för att jag verkar ur balans...
Och jag själv, jag vet inte.
Inte någonting alls.
Ahhhh.....varför???
Hungrig. Precis hela tiden.
Jag åt frukost vid 08:30, lunch vid 10, fikade vid 11...
...och så har dagen fortsatt.
Så fort jag inte äter så mår jag illa.
Jag har inte tagit nåt test.
Hoppas att mensen kommer snart.
Den kanske bara är lite sen.
Och det har väl alla rätt att vara då och då ;-)
Vet också att ju fler dagar jag går över tiden,
och ju mer nervös jag bli - desto större risk är det
att den dröjer pga det.
Åh, just nu är allting bara så rörigt, så jobbigt och usch!!!
Vill bara ta time out.
Från vänner som beter sig som idioter.
Från släktingar som kräver förståelse och tid,
men som aldrig ger något själva.
Från allt och alla. Från mig själv med.
Från livet i stort.
Time out, liksom - väck mig när jag varit död några veckor.
Bara varit ingenting. Ingenstans...eller någonstans?
Vad vet jag?
Men f**n vad skönt det hade varit!
Jag åt frukost vid 08:30, lunch vid 10, fikade vid 11...
...och så har dagen fortsatt.
Så fort jag inte äter så mår jag illa.
Jag har inte tagit nåt test.
Hoppas att mensen kommer snart.
Den kanske bara är lite sen.
Och det har väl alla rätt att vara då och då ;-)
Vet också att ju fler dagar jag går över tiden,
och ju mer nervös jag bli - desto större risk är det
att den dröjer pga det.
Åh, just nu är allting bara så rörigt, så jobbigt och usch!!!
Vill bara ta time out.
Från vänner som beter sig som idioter.
Från släktingar som kräver förståelse och tid,
men som aldrig ger något själva.
Från allt och alla. Från mig själv med.
Från livet i stort.
Time out, liksom - väck mig när jag varit död några veckor.
Bara varit ingenting. Ingenstans...eller någonstans?
Vad vet jag?
Men f**n vad skönt det hade varit!
Trött idag
Lova vaknade 06:30.
Vid 09 lämnade jag henne på dagis.
Nu har jag ätit en tidig lunch med mamma.
Tror jag måste sätta på en kanna kaffe också...
SÅ trött!
Vill bara sova, men måste hålla mig vaken i fall de
ringer från dagis.
Funderar på Gbg över helgen.
Och fika med Anna i nästa vecka.
Om jag vågar/kan köra vill säga.
Vid 09 lämnade jag henne på dagis.
Nu har jag ätit en tidig lunch med mamma.
Tror jag måste sätta på en kanna kaffe också...
SÅ trött!
Vill bara sova, men måste hålla mig vaken i fall de
ringer från dagis.
Funderar på Gbg över helgen.
Och fika med Anna i nästa vecka.
Om jag vågar/kan köra vill säga.
Dagen idag
Idag har jag tagit nya blodprover.
Håller alla fingrar och tår jag har för att nivån ska ligga bra nu.
Jag får panik bara av tanken på en höjning till.
Lova grät när jag sa att vi skulle till dagis.
Jag grät, jag med. Inombords.
Ville bara krama henne och ta med henne hem igen.
Säga att hon aldrig mer behövde gå dit...
Sen hade jag en klump i magen i de två timmar hon var där.
Hon hade gråtit till och från hela tiden.
Varför berättar ingen sånt här när man skaffar barn?
Om hur mycket man ska komma att älska.
Villkorslöst. Och hur ont det gör?!
Mamma har lagat kåldolmar.
Jag har badat Lova.
David har kommit hem från jobbet.
Vi har ätit.
Nu ska Lova nattas.
Sen ska vi dricka te.
Håller alla fingrar och tår jag har för att nivån ska ligga bra nu.
Jag får panik bara av tanken på en höjning till.
Lova grät när jag sa att vi skulle till dagis.
Jag grät, jag med. Inombords.
Ville bara krama henne och ta med henne hem igen.
Säga att hon aldrig mer behövde gå dit...
Sen hade jag en klump i magen i de två timmar hon var där.
Hon hade gråtit till och från hela tiden.
Varför berättar ingen sånt här när man skaffar barn?
Om hur mycket man ska komma att älska.
Villkorslöst. Och hur ont det gör?!
Mamma har lagat kåldolmar.
Jag har badat Lova.
David har kommit hem från jobbet.
Vi har ätit.
Nu ska Lova nattas.
Sen ska vi dricka te.
Kallt te
När David kommer hem från jobbet står jag i köket och rör i en tillbringare.
Han undrar vad jag gör..?
- Iste. (Persika, Citron var slut borta på Hemköp).
Han skakar på huvudet.
- Imorgon testar du.
Jag nickar.
Jag måste nog göra det.
Han undrar vad jag gör..?
- Iste. (Persika, Citron var slut borta på Hemköp).
Han skakar på huvudet.
- Imorgon testar du.
Jag nickar.
Jag måste nog göra det.
Jag önskar...
...att det fanns en liten dator man kunde koppla direkt in i hjärnan.
Och genom den skulle man kunna skriva en massa genom att tänka.
Låter det knäppt?
Kanske.
Men jag har tänkt på det ofta...
Hur grymt mycket jag skulle få skrivet på så sätt.
Jag "skriver" massor i huvudet när jag är ute och går
eller kör bil ensam...
Och tänk hur bra texterna skulle bli när dom skrivs ner direkt
istället för timmar eller tom dagar senare när man har tid!
Texterna jag skriver i huvudet blir aldrig lika bra när jag ska få
ner dom på skärmen...
Dagens konstiga tanke från mig =)
Och genom den skulle man kunna skriva en massa genom att tänka.
Låter det knäppt?
Kanske.
Men jag har tänkt på det ofta...
Hur grymt mycket jag skulle få skrivet på så sätt.
Jag "skriver" massor i huvudet när jag är ute och går
eller kör bil ensam...
Och tänk hur bra texterna skulle bli när dom skrivs ner direkt
istället för timmar eller tom dagar senare när man har tid!
Texterna jag skriver i huvudet blir aldrig lika bra när jag ska få
ner dom på skärmen...
Dagens konstiga tanke från mig =)
Har Lova hyrt ut sitt gamla rum ? *hoppas inte*
Nu är mamma här. Kom idag med tåget.
Det första hon sa när jag öppnade dörren var;
- Men så du ser ut - sådär har jag inte sett dig sen du väntade Lova.
Hur kommer det sig att mammor alltid kan se rakt igenom en?!
Min mamma kan det i alla fall.
Nej, ingen mens ännu. Borde ha kommit i lördags.
Måste tro på att illamåendet beror på medicinerna.
En biverkning bara. Inte en ny liten skrutt i magen.
Hade jag varit frisk hade det varit rätt välkommet.
Mysigt med en liten lillasyster eller lillebror.
Men som det är nu... Nej, det går inte.
1. Blodsockret måste ligga bättre redan från start annars
är det som att önska barnet hjärtfel och nervskador.
2. Att stå på litium är inte heller nån höjdare. Kan ge
fosterskador det med.
3. Jag måste må bättre. Måste kunna ta hand om mig själv först,
innan jag skaffar ett barn till.
Måste, måste, måste vara en biverkning.
Imorgon är det förresten dags för nya blodprover :(
Det första hon sa när jag öppnade dörren var;
- Men så du ser ut - sådär har jag inte sett dig sen du väntade Lova.
Hur kommer det sig att mammor alltid kan se rakt igenom en?!
Min mamma kan det i alla fall.
Nej, ingen mens ännu. Borde ha kommit i lördags.
Måste tro på att illamåendet beror på medicinerna.
En biverkning bara. Inte en ny liten skrutt i magen.
Hade jag varit frisk hade det varit rätt välkommet.
Mysigt med en liten lillasyster eller lillebror.
Men som det är nu... Nej, det går inte.
1. Blodsockret måste ligga bättre redan från start annars
är det som att önska barnet hjärtfel och nervskador.
2. Att stå på litium är inte heller nån höjdare. Kan ge
fosterskador det med.
3. Jag måste må bättre. Måste kunna ta hand om mig själv först,
innan jag skaffar ett barn till.
Måste, måste, måste vara en biverkning.
Imorgon är det förresten dags för nya blodprover :(
NU är jag redo
Jag har inte orkat förklara.
Varit för trött.
Mått för illa.
Varit för ledsen. Eller för glad.
Men nu mina vänner så ska jag berätta.
Jag ska skriva ner hela historien.
Om mina fysiska sjukdomar.
Om alla psykiska besvär.
Om familjen.
Om dödsfallen.
Om våldtäkten.
Om åren med Daniel.
Om missfallet och graviditeten.
Och om allt annat.
Jag kommer inte skriva allt här.
Inte på den här bloggen.
Men till er som vill veta, er som jag lovat att berätta för;
- Ni kommer få en länk, mail, eller nåt annat för att kunna ta del av
hela berättelsen.
Puss alla mina älsklingar
Varit för trött.
Mått för illa.
Varit för ledsen. Eller för glad.
Men nu mina vänner så ska jag berätta.
Jag ska skriva ner hela historien.
Om mina fysiska sjukdomar.
Om alla psykiska besvär.
Om familjen.
Om dödsfallen.
Om våldtäkten.
Om åren med Daniel.
Om missfallet och graviditeten.
Och om allt annat.
Jag kommer inte skriva allt här.
Inte på den här bloggen.
Men till er som vill veta, er som jag lovat att berätta för;
- Ni kommer få en länk, mail, eller nåt annat för att kunna ta del av
hela berättelsen.
Puss alla mina älsklingar
Familjen KAOS just nu ...
Jag mår sämre än någonsin.
Helt utslagen av litiumet.
Illamående, yr och öm i hela kroppen.
=
Lova blir orolig. Hon vill vara nära mig hela tiden.
Sover jag och hon ska vara med pappa blir hon arg
och ledsen. Tar ut det över Ester.
=
Ester i sin tur blir nervös över att bli jagad av Lova.
Hon vill inte bli hårt klappad eller dragen i svansen.
Kissar på mattan i badrummet.
=
David som redan har fullt upp med att ta hand
om mig och Lova måste skura golv och
tvätta också.
Han blir stressad och irriterad.
=
Jag får dåligt samvete och mår ännu sämre.
Lova blir ledsen igen.
Ester blir stirrig och springer omkring överallt.
David får ännu mer att hålla ordning på.
Suck.
Ja, just nu är det verkligen ett enda kaos här hemma!
Helt utslagen av litiumet.
Illamående, yr och öm i hela kroppen.
=
Lova blir orolig. Hon vill vara nära mig hela tiden.
Sover jag och hon ska vara med pappa blir hon arg
och ledsen. Tar ut det över Ester.
=
Ester i sin tur blir nervös över att bli jagad av Lova.
Hon vill inte bli hårt klappad eller dragen i svansen.
Kissar på mattan i badrummet.
=
David som redan har fullt upp med att ta hand
om mig och Lova måste skura golv och
tvätta också.
Han blir stressad och irriterad.
=
Jag får dåligt samvete och mår ännu sämre.
Lova blir ledsen igen.
Ester blir stirrig och springer omkring överallt.
David får ännu mer att hålla ordning på.
Suck.
Ja, just nu är det verkligen ett enda kaos här hemma!
Jävla illamående...
...som inte vill ge med sig.
Pratade med mamma i telefon nyss.
Hon kommer ner imorgon.
Det ska bli så skönt. Behöver verkligen avlastningen nu.
Och Lova älskar sin mormor, eller "bobo" som hon säger.
Samtidigt känns det lite jobbigt.
Vill inte att mamma ska se hur dåligt jag mår.
Den känslan har blivit ännu starkare sen jag fick Lova...
Det är klart att jag ALLTID vill att Lova ska vända sig till mig.
Oavsett vad. Att hon ska kunna berätta allt, lita på mig.
Och det är klart att jag kommer finnas där för henne.
ALLTID.
MEN - därmed inte sagt att mitt hjärta inte skulle gå i tusen bitar
om hon mådde dåligt...
Har nog alltid skonat min mamma från sanningen.
Försökt skydda henne.
Vill inte att hon ska vara ledsen eller må dåligt pga mig.
Men åh, vad jag behöver dig nu mamma!!!
Ses snart!
Pratade med mamma i telefon nyss.
Hon kommer ner imorgon.
Det ska bli så skönt. Behöver verkligen avlastningen nu.
Och Lova älskar sin mormor, eller "bobo" som hon säger.
Samtidigt känns det lite jobbigt.
Vill inte att mamma ska se hur dåligt jag mår.
Den känslan har blivit ännu starkare sen jag fick Lova...
Det är klart att jag ALLTID vill att Lova ska vända sig till mig.
Oavsett vad. Att hon ska kunna berätta allt, lita på mig.
Och det är klart att jag kommer finnas där för henne.
ALLTID.
MEN - därmed inte sagt att mitt hjärta inte skulle gå i tusen bitar
om hon mådde dåligt...
Har nog alltid skonat min mamma från sanningen.
Försökt skydda henne.
Vill inte att hon ska vara ledsen eller må dåligt pga mig.
Men åh, vad jag behöver dig nu mamma!!!
Ses snart!
Ännu en dag i dimman
Mår fortfarande konstant illa. Och känner mig tung och yr.
Vikt - 8,5 kg.
Alltså har jag lyckats få ur mig all vätska igen. Skönt!
Tänkte att en dusch skulle få mig att bli lite piggare...
Men AJ, vad ont det gjorde!!!
Kan nog vara svårt att förstå om man aldrig mått såhär,
men vissa dagar måste allt vara mjukt.
Klarar inte av någonting annat.
Så är det nu. Fick lägga ett extra täcke ovanpå lakanet
i natt. Sängen var för hård annars...
Precis som duschens strålar nu idag.
Sen kan det vända.
Då klarar jag inte av det mjuka, det ömma eller kärleksfulla.
Förtjänar ingenting annat än det som är hårt, brutalt och kallt.
Det är väl en av de saker där jag måste finna en balans.
Måste släppa behovet av att linda in mig i bomull ibland.
Och önskan att straffa mig själv andra gånger.
Vikt - 8,5 kg.
Alltså har jag lyckats få ur mig all vätska igen. Skönt!
Tänkte att en dusch skulle få mig att bli lite piggare...
Men AJ, vad ont det gjorde!!!
Kan nog vara svårt att förstå om man aldrig mått såhär,
men vissa dagar måste allt vara mjukt.
Klarar inte av någonting annat.
Så är det nu. Fick lägga ett extra täcke ovanpå lakanet
i natt. Sängen var för hård annars...
Precis som duschens strålar nu idag.
Sen kan det vända.
Då klarar jag inte av det mjuka, det ömma eller kärleksfulla.
Förtjänar ingenting annat än det som är hårt, brutalt och kallt.
Det är väl en av de saker där jag måste finna en balans.
Måste släppa behovet av att linda in mig i bomull ibland.
Och önskan att straffa mig själv andra gånger.
Min lilla gumma
Vaknade i morse av att Lova satt bredvid mig.
(Hon har varit lite förkyld och fått sova emellan oss ett par nätter).
När jag öppnade ögonen sa hon i alla fall "schysss".
Sen fick jag hennes mjukiskatt, hennes nalle Ruben och snuttefilten.
Hon lade dom precis så som jag brukar lägga dom bredvid henne vid nattning.
Sen strök hon mig över kinden och sjöng:
- Aj, aj, aj, aj, buff.
Då började jag gråta.
Stackars Lova förstod nog ingenting.
Hon som bara ville vara snäll och ta hand om mamma
som inte mått så bra senaste tiden.
Och det var hon ju!!!
Men hur förklarar man för en 1 ½ åring att man kan
gråta av lycka och kärlek också?!
Underbara, älskade unge.
Världens finaste!
(Hon har varit lite förkyld och fått sova emellan oss ett par nätter).
När jag öppnade ögonen sa hon i alla fall "schysss".
Sen fick jag hennes mjukiskatt, hennes nalle Ruben och snuttefilten.
Hon lade dom precis så som jag brukar lägga dom bredvid henne vid nattning.
Sen strök hon mig över kinden och sjöng:
- Aj, aj, aj, aj, buff.
Då började jag gråta.
Stackars Lova förstod nog ingenting.
Hon som bara ville vara snäll och ta hand om mamma
som inte mått så bra senaste tiden.
Och det var hon ju!!!
Men hur förklarar man för en 1 ½ åring att man kan
gråta av lycka och kärlek också?!
Underbara, älskade unge.
Världens finaste!
Åh, skönaste stunden på flera veckor :-o
Somnade i Davids famn framför teven.
Han tittade på nån film.
Jag låg med huvudet i hans knä och han pillade i mitt hår...
...sen måste jag ha somnat.
Länge, länge, länge sedan jag sovit så gott
*myser*
Nu ska vi dricka te.
Sen ska jag krypa ihop där igen.
Sova en stund till innan David leder mig in till sängen
och bäddar ner mig för natten.
Mm. Älskling. Du är så snäll!
Han tittade på nån film.
Jag låg med huvudet i hans knä och han pillade i mitt hår...
...sen måste jag ha somnat.
Länge, länge, länge sedan jag sovit så gott
*myser*
Nu ska vi dricka te.
Sen ska jag krypa ihop där igen.
Sova en stund till innan David leder mig in till sängen
och bäddar ner mig för natten.
Mm. Älskling. Du är så snäll!
Förgiftad
Min kropp hatar litiumet.
Den kämpar för att göra sig av med det.
Har med andra ord fortsatt må illa hela dagen...
Det MÅSTE vända snart. För jag orkar inte mer!!
Den kämpar för att göra sig av med det.
Har med andra ord fortsatt må illa hela dagen...
Det MÅSTE vända snart. För jag orkar inte mer!!
Svullen, illamående flodhäst :-s
Usch, vad dåligt jag mådde när jag vaknade i morse.
Var så svullen att jag knappt kunde gå eller räta ut fingrarna...
Tvungen att kontrollväga mig.
Vågen visade + 8 kg.
Nä, gjorde om det igen.
Fortfarande + 8 kg. På ett dygn!!!
Inte konstigt att jag mår dåligt.
Känner mig som en vätskefylld flodhäst eller nåt.
Måste försöka gå ut en runda, så kanske jag
kan få lite vätskedrivande effekt av det.
Var så svullen att jag knappt kunde gå eller räta ut fingrarna...
Tvungen att kontrollväga mig.
Vågen visade + 8 kg.
Nä, gjorde om det igen.
Fortfarande + 8 kg. På ett dygn!!!
Inte konstigt att jag mår dåligt.
Känner mig som en vätskefylld flodhäst eller nåt.
Måste försöka gå ut en runda, så kanske jag
kan få lite vätskedrivande effekt av det.
Middagen 7 timmar senare :-s
+++++
Ikväll har vi haft vinprovning. Här hos oss.
Är ett gäng på 10 pers som ses och provar
goda röda viner hos varann ibland =)
Det var jättetrevligt.
Eller faktiskt hur kul som helst!
Jag skrattade så jag nästan kissade på mig vid ett tillfälle :-p
Sen pratade vi poker & kollade klipp på Youtube.
Nu har jag "I f****d Matt Damon på repeat i huvudet...
Suck ;-)
- - - - -
Har mått så himla illa sen i eftermiddags.
Spydde två gånger, men sen efter middagen kändes det bättre.
Tror det beror på att jag ökat litiumdosen...
Antingen det eller så är jag gravid igen.
Nu - 7 timmar efter middagen spydde jag igen.
Helt osmält mat (ursäkta detaljerna).
Betyder att min dumma mage slutat fungera.
När jag mår dåligt slutar den smälta maten.
Precis som den vill skydda resten av kroppen från mer att ta hand om...
I vilket fall måste jag justera insulindosen nu.
Och ta medicin som får magen att fungera.
Jag hoppas det är en övergående biverkning av litiumet.
Det sista jag behöver just nu är att plussa och få ännu en sak att tänka på.
Får väl försöka se det positivt.
Jag som är i total avsaknad av karaktär,
kommer ju att gå ner i vikt "av mig självt".
Känns som en vag tröst just nu... :-(
Ikväll har vi haft vinprovning. Här hos oss.
Är ett gäng på 10 pers som ses och provar
goda röda viner hos varann ibland =)
Det var jättetrevligt.
Eller faktiskt hur kul som helst!
Jag skrattade så jag nästan kissade på mig vid ett tillfälle :-p
Sen pratade vi poker & kollade klipp på Youtube.
Nu har jag "I f****d Matt Damon på repeat i huvudet...
Suck ;-)
- - - - -
Har mått så himla illa sen i eftermiddags.
Spydde två gånger, men sen efter middagen kändes det bättre.
Tror det beror på att jag ökat litiumdosen...
Antingen det eller så är jag gravid igen.
Nu - 7 timmar efter middagen spydde jag igen.
Helt osmält mat (ursäkta detaljerna).
Betyder att min dumma mage slutat fungera.
När jag mår dåligt slutar den smälta maten.
Precis som den vill skydda resten av kroppen från mer att ta hand om...
I vilket fall måste jag justera insulindosen nu.
Och ta medicin som får magen att fungera.
Jag hoppas det är en övergående biverkning av litiumet.
Det sista jag behöver just nu är att plussa och få ännu en sak att tänka på.
Får väl försöka se det positivt.
Jag som är i total avsaknad av karaktär,
kommer ju att gå ner i vikt "av mig självt".
Känns som en vag tröst just nu... :-(
Det är visst nån (nåt) som är tillbaka ;-)
I femton år I femton år har jag mått dåligt.
De fem senaste har jag testat diverse "antideppmediciner".
Viss effekt har dom haft. Men mest biverkningar...
För fem år sedan älskade jag sex.
Och jag kände min egen kropp utan och innan.
Var jag utan sex i mer än 2-3 dagar gick det för mig i sömnen :-o
Vilket var härligt att vakna av!
- som tjej slipper man ju ev "kladd" också ;-)
Men medicinerna tog allt.
Lusten, känslan och orgasmerna.
Jag lämnades med en känsla av total likgiltighet inför sex.
Visst, jag kunde ha det ändå. Och hade det.
Men det gav mig ingenting.
Nu är dom medicinerna utsatta. Sista tabletten togs i måndags.
Nu är det bara litium som gäller ett tag framöver. För att utreda effekten.
Och jag känner lust igen!!
För att inte tala om känslan...
Var lite orolig att det var tillfälligt efter första starka orgasmen,
(den som gav träningsvärk i magen) ;-)
Efter andra kändes det lite säkrare...och efter att kunnat komma inom
ett par minuter av att "bara" suga av en kille...ja, då är jag rätt säker.
I´m back!!!
De fem senaste har jag testat diverse "antideppmediciner".
Viss effekt har dom haft. Men mest biverkningar...
För fem år sedan älskade jag sex.
Och jag kände min egen kropp utan och innan.
Var jag utan sex i mer än 2-3 dagar gick det för mig i sömnen :-o
Vilket var härligt att vakna av!
- som tjej slipper man ju ev "kladd" också ;-)
Men medicinerna tog allt.
Lusten, känslan och orgasmerna.
Jag lämnades med en känsla av total likgiltighet inför sex.
Visst, jag kunde ha det ändå. Och hade det.
Men det gav mig ingenting.
Nu är dom medicinerna utsatta. Sista tabletten togs i måndags.
Nu är det bara litium som gäller ett tag framöver. För att utreda effekten.
Och jag känner lust igen!!
För att inte tala om känslan...
Var lite orolig att det var tillfälligt efter första starka orgasmen,
(den som gav träningsvärk i magen) ;-)
Efter andra kändes det lite säkrare...och efter att kunnat komma inom
ett par minuter av att "bara" suga av en kille...ja, då är jag rätt säker.
I´m back!!!
JAAAA !!!
Vi ska till Cypern i april.
Jag har fyndat på Tradera - var annars? ;-)
7300 kronor för oss alla tre, 8 dagar på 4**** hotell.
Längtar. Vill åka NU !!!
Jag har fyndat på Tradera - var annars? ;-)
7300 kronor för oss alla tre, 8 dagar på 4**** hotell.
Längtar. Vill åka NU !!!
Tandläkarskräck & blodprover
Varit hos tandläkaren i morse *ryser*
Avskyr att gå till tandläkaren. Tycker det är jättejobbigt.
I Göteborg fick dom söva mig... I Kalmar fick jag lustgas.
Blir nog lustgas även här, trots att jag mår lite illa av det.
Sen var det dags för blodprov igen.
Nytt litiumkoncentrat.
Imorgon ska jag ringa upp och få resultatet.
Hoppas jag är uppe i rätt dos nu!!
Orkar inte med en upptrappning till. Mår så dåligt av dom.
Som tur är kommer mamma ner på måndag.
Mår jag bra så ska vi bara umgås och ha trevligt.
Och måste jag trappa upp ännu en gång och mår
dåligt ,så ska hon hjälpa mig med Lova.
Underbara mamma!!!
Längtar!
Lite sex å sånt ...
Med risk för att få ännu ett blogginlägg borttaget på grund av stötande innehåll, så publicerar jag ändå det här.
Kom igen!
Man måste väl få skriva om något så härligt, lockande, och så fullkomligt naturligt som sex?!?
För en massa år sedan när jag var i England med en kompis, gick vi in i en helt otrolig sexshop! Där fanns verkligen allt. Och stämningen därinne var helt annorlunda än i de butiker som finns i Sverige. Här vågar ju folk knappt köpa kondomer...
I vilket fall hittade jag en gel som skulle öka känsligheten och ge starkare orgasmer.
Och OM den gjorde!!!
Det räckte nästan med att smeta på den för att komma.
Enda problemet med den här gelen var att den tog slut alldeles för snabbt...
Försökte på alla sätt få tag på en ny burk när den första var slut.
Men förgäves :-(
Så genom åren har jag testat diverse olika "orgasmkrämer", men aldrig hittat någon lika bra.
Senast i raden är Viamax - Sensitive gel. (till höger)
Den har fått bra betyg i flera tester och därför hoppades jag mycket på den...
Tyvärr har den inte uppfyllt mina förväntningar. Inte än i alla fall.
Den ska tydligen få större effekt efter att ha används några gånger,
så jag borde väl vänta ett tag till innan jag dömmer ut den helt....
Men risken är att den ändå inte får någon mer chans :-D
Igår testade jag Clitoris Creme - en liten flaska som jag köpte för
länge sen, men som blivit liggande. (mitten).
Och oj, oj, oj, vad jag har gått miste om under den tiden!!!
Jag skämtar inte när jag säger att orgasmen var så stark att jag har
träningsvärk i magmusklerna idag :-o
Köp, testa & hoppas på lika bra effekt som den jag fick !!! ;-)
Kom igen!
Man måste väl få skriva om något så härligt, lockande, och så fullkomligt naturligt som sex?!?
För en massa år sedan när jag var i England med en kompis, gick vi in i en helt otrolig sexshop! Där fanns verkligen allt. Och stämningen därinne var helt annorlunda än i de butiker som finns i Sverige. Här vågar ju folk knappt köpa kondomer...
I vilket fall hittade jag en gel som skulle öka känsligheten och ge starkare orgasmer.
Och OM den gjorde!!!
Det räckte nästan med att smeta på den för att komma.
Enda problemet med den här gelen var att den tog slut alldeles för snabbt...
Försökte på alla sätt få tag på en ny burk när den första var slut.
Men förgäves :-(
Så genom åren har jag testat diverse olika "orgasmkrämer", men aldrig hittat någon lika bra.
Senast i raden är Viamax - Sensitive gel. (till höger)
Den har fått bra betyg i flera tester och därför hoppades jag mycket på den...
Tyvärr har den inte uppfyllt mina förväntningar. Inte än i alla fall.
Den ska tydligen få större effekt efter att ha används några gånger,
så jag borde väl vänta ett tag till innan jag dömmer ut den helt....
Men risken är att den ändå inte får någon mer chans :-D
Igår testade jag Clitoris Creme - en liten flaska som jag köpte för
länge sen, men som blivit liggande. (mitten).
Och oj, oj, oj, vad jag har gått miste om under den tiden!!!
Jag skämtar inte när jag säger att orgasmen var så stark att jag har
träningsvärk i magmusklerna idag :-o
Köp, testa & hoppas på lika bra effekt som den jag fick !!! ;-)
Tradera - min räddare i nöden!
Vad skulle jag göra utan Tradera???
Det är verkligen en livräddare!
När man väl kommit på vad som säljer kan man tjäna bra med pengar där.
Var på Lindex för ca två veckor sedan.
Dom sålde ut haklappar i 2-pack till halva reapriset = 12 kr
Dom kan man nog sälja vidare, tänkte jag och köpte två paket...
Förra veckan blev det lite ont om pengar efter att csn ville ha hela 1630 kr :-(
Lade ut lite grejer på Tradera. Bland annat en av mina fyra haklappar.
Slutbudet: 45 kr !! :-o
(för en haklapp jag köpt för 6 kr...)
Hade lite andra småsaker ute också - både nytt & begagnat.
Så nu har jag drygt 500 på kontot igen :-)
Underbara Tradera!
Det är verkligen en livräddare!
När man väl kommit på vad som säljer kan man tjäna bra med pengar där.
Var på Lindex för ca två veckor sedan.
Dom sålde ut haklappar i 2-pack till halva reapriset = 12 kr
Dom kan man nog sälja vidare, tänkte jag och köpte två paket...
Förra veckan blev det lite ont om pengar efter att csn ville ha hela 1630 kr :-(
Lade ut lite grejer på Tradera. Bland annat en av mina fyra haklappar.
Slutbudet: 45 kr !! :-o
(för en haklapp jag köpt för 6 kr...)
Hade lite andra småsaker ute också - både nytt & begagnat.
Så nu har jag drygt 500 på kontot igen :-)
Underbara Tradera!
Mammahjärtat gråter ...
Nu sover Lova middag och jag svarar på sms - säkert hundra stycken...
Nä, men runt 10 i alla fall ;-)
Har verkligen inte orkat svara på frågor senaste veckan så jag har skjutit upp det.
Men nu är jag i kapp =)
Gick sådär på dagis idag.
Lova grät inte när jag gick, men hade efter några minuter insett att jag verkligen gått
och börjat gråta. Sen hade hon lugnat sig. Men när jag kom tillbaka efter ca 15 minuter
och hon fick se mig började hon storgråta igen :-(
Det känns i mammahjärtat !!
Imorgon och på fredag är det David som ska vara där med henne.
Hans sista "pappadagar".
Nästa vecka skolar jag in hela veckan. Sen ska det vara "klart".
Så då sparar vi den sista föräldraledigheten till sommaren, så vi
kan vara hemma tillsammans juni-aug = LYX !!!
Har förresten hittat en resa till Cypern åtta dagar i mitten av april.
Ska prata med syster i kväll. Hon och Karl är också lite sugna på en resa...
Skulle vara så härligt!
Annars vill både jag och David gärna tillbaka till Dubai - men det känns som en för lång
flygresa för Lova (både med tanke på ålder & att hon inte flugit förut).
Nä, men runt 10 i alla fall ;-)
Har verkligen inte orkat svara på frågor senaste veckan så jag har skjutit upp det.
Men nu är jag i kapp =)
Gick sådär på dagis idag.
Lova grät inte när jag gick, men hade efter några minuter insett att jag verkligen gått
och börjat gråta. Sen hade hon lugnat sig. Men när jag kom tillbaka efter ca 15 minuter
och hon fick se mig började hon storgråta igen :-(
Det känns i mammahjärtat !!
Imorgon och på fredag är det David som ska vara där med henne.
Hans sista "pappadagar".
Nästa vecka skolar jag in hela veckan. Sen ska det vara "klart".
Så då sparar vi den sista föräldraledigheten till sommaren, så vi
kan vara hemma tillsammans juni-aug = LYX !!!
Har förresten hittat en resa till Cypern åtta dagar i mitten av april.
Ska prata med syster i kväll. Hon och Karl är också lite sugna på en resa...
Skulle vara så härligt!
Annars vill både jag och David gärna tillbaka till Dubai - men det känns som en för lång
flygresa för Lova (både med tanke på ålder & att hon inte flugit förut).
FRI !!!
Jag är utsläppt ur min bubbla av frostat glas.
Allting tycks klarare idag. Alla färger starkare.
Jag tror jag lever igen =)
Allting tycks klarare idag. Alla färger starkare.
Jag tror jag lever igen =)
Allt just nu & lite pirr ;-)
Jag mår piss.
Jag befinner mig inne i nån slags luddig bubbla fylld av ångest.
Som om inte det vore nog mår jag konstant illa. Mer eller mindre.
Vissa dagar tillbringas på badrumsgolvet. Andra kan jag till och med gå ut.
Ja, jag tycker lite synd om mig själv...märks det?? ;-)
Nåt positivt är i alla fall att Lovas dagis verkar helt okej.
Och hon verkar trivas.
Imorgon ska hon vara där en liten stund själv .
Hoppas det inte bli alltför mycket tårar när jag går...
Drömde så konstigt i natt...eller ja,
drömmen var inte så konstig, mer att den kändes så verklig.
Drömde att M låg bredvid mig och att jag smekte hans kind. Hans mjuka hår.
Jag kunde verkligen känna håret mot min hand....
Sen när jag vaknade så förstod jag först inte att jag drömt för känslan
satt liksom kvar i handen. Hmm.
Mysigt var det i vilket fall.
Nästan lite pirrig känsla när jag tänker på det.
Åh, vill ha dig!!!
Jag befinner mig inne i nån slags luddig bubbla fylld av ångest.
Som om inte det vore nog mår jag konstant illa. Mer eller mindre.
Vissa dagar tillbringas på badrumsgolvet. Andra kan jag till och med gå ut.
Ja, jag tycker lite synd om mig själv...märks det?? ;-)
Nåt positivt är i alla fall att Lovas dagis verkar helt okej.
Och hon verkar trivas.
Imorgon ska hon vara där en liten stund själv .
Hoppas det inte bli alltför mycket tårar när jag går...
Drömde så konstigt i natt...eller ja,
drömmen var inte så konstig, mer att den kändes så verklig.
Drömde att M låg bredvid mig och att jag smekte hans kind. Hans mjuka hår.
Jag kunde verkligen känna håret mot min hand....
Sen när jag vaknade så förstod jag först inte att jag drömt för känslan
satt liksom kvar i handen. Hmm.
Mysigt var det i vilket fall.
Nästan lite pirrig känsla när jag tänker på det.
Åh, vill ha dig!!!
Arg, yr, skakig och saknar minne... (f´låt)
Mår så himla dåligt just nu! Har aldrig mått såhär konstigt förut.
Är så darrig att jag knappt kan hålla i saker. Svårt att gå...
Kommer inte ihåg vad jag gör. Skickade jag det där mailet??
Ringde samtalet eller skrev smset?? Jag kan helt enkelt inte
komma ihåg. Mitt närminne tycks ha försvunnit - eller i alla fall
kraftigt försämrats.
Och så är jag så arg!!! Konstant irriterad. Mest går det ut över David och Lova.
Vet inte varför jag är det.
Delvis kanske pga att jag inte har någon kontroll över min kropp.
Och att jag inte riktigt vet vad jag gör/har gjort. För det är frustrerande!!
Förlåt alla ni som är runt mig nu & tack för att ni står ut.
Älska mig...
Jag tar tillbaka det jag skrev innan. Att det börjar vända.
Faller. Faller. Faller.
Och det gör mig så rädd.
Rädd att jag aldrig kommer må bättre.
Att jag aldrig kommer bli "normal",
eller i alla fall någolunda balanserad.
Rädd för hur det påverkar Lova.
Då är det bättre att jag försvinner ur hennes liv nu.
Innan hon börjar förstå...
Rädd för vad jag kan göra när jag mår som sämst.
Att jag tar beslutet att avsluta mitt liv.
Fastän jag egentligen inte vill.
Vill bara krypa ihop på ett hårt och kallt golv.
En mjuk säng klarar jag inte just nu.
Ensam.
Inte i ordets rätta bemärkelse. Men ensam på insidan.
Längtar efter att få krypa ihop i någons famn.
Men kan inte hantera närheten.
Undrar om någon kan förstå.
Om någon kan tycka om den trasiga person jag är.
Älska mig, älska mig, älska mig!!!
I alla lägen. Även nu. Nu när jag behöver det.
Älska mig.
Faller. Faller. Faller.
Och det gör mig så rädd.
Rädd att jag aldrig kommer må bättre.
Att jag aldrig kommer bli "normal",
eller i alla fall någolunda balanserad.
Rädd för hur det påverkar Lova.
Då är det bättre att jag försvinner ur hennes liv nu.
Innan hon börjar förstå...
Rädd för vad jag kan göra när jag mår som sämst.
Att jag tar beslutet att avsluta mitt liv.
Fastän jag egentligen inte vill.
Vill bara krypa ihop på ett hårt och kallt golv.
En mjuk säng klarar jag inte just nu.
Ensam.
Inte i ordets rätta bemärkelse. Men ensam på insidan.
Längtar efter att få krypa ihop i någons famn.
Men kan inte hantera närheten.
Undrar om någon kan förstå.
Om någon kan tycka om den trasiga person jag är.
Älska mig, älska mig, älska mig!!!
I alla lägen. Även nu. Nu när jag behöver det.
Älska mig.
Nu börjar det nog vända.
Nu är jag inne på dag 13 med Lithionit.
Fortfarande har jag inte landat. Det innebär att jag nu i
drygt två veckor varit rastlös och inte kunnat sova ordentligt.
(Bortsett från de två gångerna jag tagit sömntabletter).
Men jag börjar känna en förändring. Jag börjar känna!
Det är väldigt omtumlande. Är inte van vid det.
Jag skrattar. Känner mig glad. Känner kärlek.
Det har jag iofs gjort innan med - till viss del iaf.
Den stora förändringen är att jag kan bli ledsen.
Aningen för mycket just nu, tycker jag...
Räcker med att någon är lite snäll mot mig
för att jag ska vara nära att börja gråta.
Tex när min läkare åkte in till sjukhuset bara för att träffa mig 5 minuter
och fråga hur det var med mig, när jag var där hos min samtalskontakt...
Eller när Lova la sitt huvud mot mitt ben och sa: "mamma gosa"...
Känner mig väldigt ödmjuk inför livet. Kärlek.
Fortfarande rädd. Och ledsen emellanåt. Men också lite hoppfull.
Jag har trots allt bestämt mig för att inte ge upp.
För att jag ska må bättre. För att jag ska må bra.
Jag ska vinna den här kampen!
1-0 till mig döden!!!
Fortfarande har jag inte landat. Det innebär att jag nu i
drygt två veckor varit rastlös och inte kunnat sova ordentligt.
(Bortsett från de två gångerna jag tagit sömntabletter).
Men jag börjar känna en förändring. Jag börjar känna!
Det är väldigt omtumlande. Är inte van vid det.
Jag skrattar. Känner mig glad. Känner kärlek.
Det har jag iofs gjort innan med - till viss del iaf.
Den stora förändringen är att jag kan bli ledsen.
Aningen för mycket just nu, tycker jag...
Räcker med att någon är lite snäll mot mig
för att jag ska vara nära att börja gråta.
Tex när min läkare åkte in till sjukhuset bara för att träffa mig 5 minuter
och fråga hur det var med mig, när jag var där hos min samtalskontakt...
Eller när Lova la sitt huvud mot mitt ben och sa: "mamma gosa"...
Känner mig väldigt ödmjuk inför livet. Kärlek.
Fortfarande rädd. Och ledsen emellanåt. Men också lite hoppfull.
Jag har trots allt bestämt mig för att inte ge upp.
För att jag ska må bättre. För att jag ska må bra.
Jag ska vinna den här kampen!
1-0 till mig döden!!!
Födelsedagen - kvällen
Vid sjutiden började Davids kompisar droppa in.
Vi började med tårta och kaffe ute i köket.
Sen förflyttade sig alla till vardags rummet och jag & Jenny (ja, finns en till i "gänget"),
satte på teven för att titta på melodifestivalen...
Killarna suckade och menade att dom behövde i så fall en whiskey för att stå ut :p
Det blev både en och två whiskey. (Bailys för min del).
Sen hittade vi en flaska Barcardi Lemon i spritförrådet... Så vi fortsatte med den.
Tillslut var det bara jag & Ola som drack...resten av gänget började se aningen trötta ut.
Hade tänkt att Ola skulle lära mig spela poker,
men vi hade fullt upp med att prata om annat ;-)
Får bli nästa helg - då är det dags för vinprovning!! =)
Blev inga foton tagna idag - jag kunde inte hitta kameran...hmm.
Jaja, får bli ett fotomontage istället på Davids närmaste vänner.
Ett riktigt skönt gäng!!
Men nu måste jag ju fixa ett på mina kompisar också...
...ska se till o göra det snart - så det kommer mina söta, goa vänner!
Födelsedagen - dagen.
Idag...eller rättare sagt igår (eftersom klockan har passerat midnatt) fyllde David år.
Väckte honom och Lova i morse med presenter.
Ja, Lova fick också två paket. Kunde inte låta bli att köpa en jättefin bok med djur på bokrean. Och så såg jag en helt bedårande mjukishund i en affär - den kunde skälla, gny och vifta på svansen. Lova ÄLSKAR djur. Särskilt hundar, så jag köpte den också...
Vet att jag skämmer bort henne, men försvarar det med att hon inte förstår det ännu :p
David fick en datorväska, en tröja, en skjorta, en ergonomisk musmatta,
hudvårdsprodukter, två böcker och lite andra småsaker.
Sen bakade jag tårta och Davids familj kom över på fika.
Av dom fick han en borr (han hade faktiskt önskat sig det).
Han fick även en tröja och ett presentkort på kläder.
Och fast jag sagt att dom inte fick köpa något till mig (fyllde för 3 veckor sedan),
så hade dom såklart gjort det ändå. Fick chokladtryfflar ihop med David.
Och ett presentkort på Tokyo - ett ställe här i Lund som har massa olika behandlingar och sådant (typ massage, manikyr, vaxning, håruppsättningar, sminkning etc.)
Tycker det känns lite jobbigt att de lägger så mycket pengar på presenter till mig...
Men blev såklart jätteglad!
Ser fram emot att boka in någon behandling snart =)
Väckte honom och Lova i morse med presenter.
Ja, Lova fick också två paket. Kunde inte låta bli att köpa en jättefin bok med djur på bokrean. Och så såg jag en helt bedårande mjukishund i en affär - den kunde skälla, gny och vifta på svansen. Lova ÄLSKAR djur. Särskilt hundar, så jag köpte den också...
Vet att jag skämmer bort henne, men försvarar det med att hon inte förstår det ännu :p
David fick en datorväska, en tröja, en skjorta, en ergonomisk musmatta,
hudvårdsprodukter, två böcker och lite andra småsaker.
Sen bakade jag tårta och Davids familj kom över på fika.
Av dom fick han en borr (han hade faktiskt önskat sig det).
Han fick även en tröja och ett presentkort på kläder.
Och fast jag sagt att dom inte fick köpa något till mig (fyllde för 3 veckor sedan),
så hade dom såklart gjort det ändå. Fick chokladtryfflar ihop med David.
Och ett presentkort på Tokyo - ett ställe här i Lund som har massa olika behandlingar och sådant (typ massage, manikyr, vaxning, håruppsättningar, sminkning etc.)
Tycker det känns lite jobbigt att de lägger så mycket pengar på presenter till mig...
Men blev såklart jätteglad!
Ser fram emot att boka in någon behandling snart =)
